Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 12 okt. 1940 - Storrumäniens upplösning — en nutidshistorisk revy. Av Pontus Reuterswärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
järngardet beslöt konungen att ingripa. Ministären Goga avskedades och
en halvauktoritär konstitution proklamerades. Med 99 % jaröster
godkände rumänska folket vid en dirigerad »omröstning» den nya
konstitutionen, vars ideal uttrycktes i slagordet: »hederlig förvaltning
och mindre politik».
Turen var nu kommen till det ryktbara järngardet. Det blev
alltmer uppenbart, att en uppgörelse med detta måste ske. Samtidigt som
järngardet var ett uttryck för nationens reaktion mot korruptionen
och den låga moraliska standarden, framträdde det såsom ett
nazistvänligt och antisemitiskt parti. Ehuru konungen i vissa avseenden
gillade järngardets strävanden, ville han dock ej låta en protysk grupp
rycka till sig makten. Codreanu — ledaren för järngardet — och hans
närmaste medhjälpare gjordes bl. a. medansvariga i ett antal
terrordåd samt häktades. Under transport från ett fängelse till ett annat
nedskötos samtliga på grund av flyktförsök.
Endast ett politiskt parti fick enligt en kunglig förordning av
december 1938 finnas i Rumänien, »det nationella enhetspartiet». Såväl
till deputeradekammaren som senaten skedde val icke efter politiska
partigrunder utan efter yrken. För rösträtt krävdes en ålder av 30 år.
De kritiska förhållandena i Rumänien under försommaren föranledde
konungen att utfärda vissa nya bestämmelser för nationella partiet.
Sålunda skulle judar ej längre få vara medlemmar.
Ett mycket viktigt led i konungens strävan till nationell
pånyttfödelse var skapandet av den stora ungdomsrörelsen »Straja Tarii»,
på svenska »Landets vakt», vilken all ungdom (gossar från 7 till 18
och flickor från 7 till 21 år) måste tillhöra. Målet för denna
ungdomsrörelse, som räknar i sina led 3,500,000 gossar och flickor, är att fostra
goda medborgare genom att ingjuta hos ungdomen god moral,
fosterlandskärlek och en sund social inställning samt att medelst fysisk
fostran skapa ett friskt och starkt släkte. Konung Carol var
beskyddare och intresserad gynnare av »Straja Tarii».
Den 8 juni i år hade tio år förflutit sedan konung Carol återvände
till sitt land och övertog dess ledning. De hyllningar, som rumänska
folket ägnade konungen, vittnade om ett ganska allmänt uppskattande
av hans strävanden att föra landet genom de svåra yttre och inre
politiska förhållandena. Ehuruväl de sistnämnda ställt mycket stora
krav på Carol och hans rådgivare, så torde dock utrikespolitiken
berett honom de största bekymren. Landets rikedomar lockade både
Tyskland och England. Och den krasst egoistiska erövringspolitiken
före och under världskriget skapade svåra minoritetsproblem och
revanschlystnad hos grannarna.
Av minoriteterna ha ungrarna varit de mest missnöjda och
missnöjet underblåstes utifrån. Ungrarna äro stolta, de se ned på
rumänerna. De f. d. ungerska områdena höja sig väsentligt över de
rumänska i fråga om allmän standard. Man har emellertid i Rumänien
under de senare åren på allvar gripit sig an att söka så rättvist som
möjligt ordna minoritetsproblemet.
I tjugo år har Rysslands hot mot Bessarabien hängt över Rumänien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
