Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 12 okt. 1940 - Japans vasallregering i Kina och Wang Ching-wei. Av Kuang-Fu Hsu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
attentat och sårades allvarligt. Han uppehöll sig en längre tid som
rekonvalescent i Tyskland och återvände till Kina först, när kriget
med Japan började 1937. Han höll då i Nanking ett radiotal; officiellt
var det krigspropaganda men talet var ägnat att försvaga Kinas
motståndskraft; han yttrade nämligen, att ett svagare lands kamp
mot en militärt överlägsen makt intet annat betydde än att offra hela
befolkningen och översvämma landet med lik och blod.
Vid utgången av år 1938 lämnade Wang i hemlighet den nuvarande
huvudstaden Chungking och utskickade från Hongkong ett telegram,
vari han förklarade sig införstådd med den av Japans
ministerpresident Konoye proklamerade ostasiatiska nyordningen. Till yttermera
visso krävde han, att Kuomintang och Chiang Kai-sjek skulle komma
till förhandlingar. Som följd därav blev han utesluten ur
Kuomintang. Därefter bodde han i Hanoi. Sedan kinesiska patrioter mördat
hans sekreterare, aktiviserade han sitt fredsförsök och reste till
Shanghai, Tientsin och till sist Tokio. I juli i fjol utfärdade
Chungkingregeringen order om hans arresterande.
I maj i fjol förhandlade Wang med japanerna om programmet vid
upprättandet av »centralregeringen». Enligt den ursprungliga planen
skulle denna proklameras den 10 oktober i fjol, d. v. s. på Kinas
nationaldag. Men proklamerandet uppsköts flera gånger. Orsaken
härtill torde vara att tillskriva både Japans hållning och Wangs
villkor. Japan måste ta hänsyn till de utrikespolitiska verkningar,
som etablerandet av en dylik regering skulle få. Det ville först
ha träffat ett nytt handelsavtal med U. S. A., liksom få bättre
relationer med Sovjetryssland till stånd. Ingendera av dessa
förhoppningar ha dock ännu kunnat infrias. Å andra sidan har Wang för
att icke helt förlora sina möjligheter uppställt många fordringar,
däribland vidmakthållandet av Sun Yat-sens principer, bevarandet
av Kinas nationalflagga, Nordkinas och det inre Mongoliets
underkastelse samt de japanska truppernas omedelbara tillbakadragande
från Mitt- och Sydkina. Genom alla dessa svårigheter har man till
sist nått fram till en kompromiss. På grund av opposition från
japanska krigare, som återvänt från Kina, måste dock Kuomintangs
partiflagga göras till statssymbol i stället för nationalflaggan.
Japanerna äro utmärkt skickliga i att iscensätta politiska
skådespel. Wang var Kuomintangs vice ordförande; därför kallade
japanerna honom Kuomintangs ledare nr 2. I Chungking finnes ett
centralt politiskt råd, som i makt är överordnat kabinettet; den nya
Nankingregimen har också fått ett råd med samma namn, vilket
brukar kallas det centrala politiska rådet nr 2. Då den kinesiska
regeringen i Chungking velat införa ett konstitutionellt
regeringssystem samt inkalla folkrepresentationen, talar man också i Nanking
om en konstitutionell författning. Ännu intressantare är
meddelandet att den nuvarande legitime statspresidenten i Chungking Liu Sen
fått ställningen söm statspresident för den nya Nankingregimen,
ehuru Wang under hans »frånvaro» i egenskap av ministerpresident
skall uppehålla statspresidentämbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
