Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9
- Litteratur
- Kristendom, kultur och politik. Av Gunnar Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR
KRISTENDOM, KULTUR OCH POLITIK | [1] |
Av docenten GUNNAR HECKSCHER, Uppsala
Ur många synpunkter måste det anses förmätet av en okyrklig
lekman att presentera ett herdabrev för Svensk Tidskrifts läsekrets.
När det likväl sker i fråga om den nyinvigde Västeråsbiskopens,
ligger motiveringen däri, att detta herdabrev, vid sidan av åtskilligt
som huvudsakligen angår kyrkan och dess prästerskap och i varje
fall icke bör bedömas av någon annan, även så starkt fått sin prägel
av nutidens allmänna världshistoriska läge. Rec. kan ej avgöra,
huruvida detta är vanligt eller icke, men oavsett detta böra kyrkans
inlägg i den allmänna diskussionen beaktas även utanför de
kyrkliga kretsarna.
Biskop Cullberg ansluter därvidlag i huvudsak sin framställning
till två sinsemellan nära sammanhängande problem: den nya
hedendomens landvinningar inom »kristenheten» och förhållandet mellan
kristendom och demokrati. I det förra avseendet är han välgörande
uppriktig och helt fri från omotiverad optimism. »Sanningen är den,
att ’den kristna kulturen’ numera är föga mer än ett tomt ord. Intet
land har längre någon kristen kultur, inte heller vårt land. Vi tära
på arvet från fäderna...» »Måhända skola de viktigaste
missionsfälten i en nära framtid icke heta Afrika, Indien eller Kina, utan
Ryssland, Tyskland och Sverige.» Inomvärldsligheten och
relativismen känneteckna dagens Europa; det förra innebär med förf:s
terminologi, att endast sinnevärlden betraktas som verklig, under det att
man tidigare, inom såväl idealismen som kristendomen, föreställt
sig en översinnlig värld eller en idévärld, vilken vore verklig men
ej kunde uppfattas av mänskliga sinnesorgan. Att de, som från
början kämpade för en sådan »verklighetssyn» och mot kristendomen,
gjorde det av de mest människovänliga motiv, förnekas icke; men
följderna ha blivit helt andra än de beräknade:
»Gud sköts åt sidan, för att människan helt skulle komma till sin
rätt. Och himmelen sköts bort, för att jorden riktigt skulle bli
människans hem. Det kan tyckas vara en ödets ironi, att samma
människa, som lade jorden under sig, oemotståndligt skulle dragas mot
det under-mänskliga, animala. Och dock är det icke svårt att däri
se en bister konsekvens. Inomvärldsligheten blev till en omåttlig
stimulans för makthungern, relativismen avlägsnade alla moraliska
hämningar. Och så blev människan det, som hon enligt teorien skulle
vara: ett stycke natur, skådeplatsen för blinda drifters lek.
Tekniken, som var avsedd att bli hennes tjänare vid världserövringen, blev
[1] John Cullberg: Herdabrev till Västerås stift. Pris kr. 3:50. Diakonistyrelsens förlag. Sthlm 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0618.html
