- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
626

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 16 nov. 1940 - Några sifferkommentarer till röststrejken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


DAGENS FRÅGOR



Den 16 nov. 1940.

Några sifferkommentarer till röststrejken. Vid riksdagsmannavalet den 15 september
avgåvos 2,874,183 godkända röster. För att kunna
mäta den verkliga röstfrekvensen skall detta tal höjas något, dels på
grund av de tydligen ganska talrika kassationerna av
röstlängdsutdrag, dels på grund av röstningen med blank sedel. Med ledning av
1936 års officiella valstatistik och vissa kända uppgifter från årets
val torde antalet godkända sedlar böra höjas med några tusen,
sannolikt dock högst 15,000. Vid 1936 års val var antalet godkända röster
2,917,753, d. v. s. 43,570 fler än nu. Antalet röstberättigade i år är ej
känt; det var 1936 3,992,970 och torde väl denna gång hålla sig omkring
4,1 milj. Såsom det framhölls i förra häftet av Svensk Tidskrift, måste
valdeltagandet i år ha utgjort omkring 70 procent eller kanske någon
procent därutöver. (Andra, lägre uppgifter voro synliga i pressen
omedelbart efter valet.)

Med hänsyn till de kända omständigheterna vid årets samlingsval
kan man hysa olika meningar, huruvida väljarnas uppslutning kan
betecknas som stor eller inte; den var dock den näst högsta sedan
kvinnorösträtten införts och överträffas endast av 1936 års val, då
röstprocenten var 74,5. I jämförelse med valdeltagandet i en del andra
länder eller nu senast med det amerikanska presidentvalet är den
svenska valmannens plikttrohet ej över sig imponerande. Alldeles
oberoende av skiftande omdömen härav kan det likväl vara av ett visst
intresse att ställa valskolkandet i siffrornas ljus. Många vilja kanske
i soffliggarnas parti se dolda reserver, villiga att engagera sig för
en annan politik än som nu föres.

Enligt de siffror, som anförts här ovan, skulle i runt tal 1,2 miljoner
väljare ha uraktlåtit att rösta. Av dessa måste ett visst antal
förutsättas ha haft faktiska mer eller mindre starka skäl för sin
röstskolkning. Man har tidigare försökt beräkna de »legalt» röststrejkandes
andel i valmanskåren (här kan hänvisas bl. a. till en uppsats av Elis
Håstad i Statsvetenskaplig Tidskrift, 1936, häfte 4). Det har beräknats
att minst 10 procent antingen varit helt oförmögna till eller också
haft vissa förklarliga skäl att uraktlåta att rösta. Röstlängden
grundar sig på den mantalsskrivna befolkningen den 1 januari, alltså
ungefär tre kvarts år före valet. På grund av dödsfall sedan dess
faller inemot 1 procent bort. En annan kategori är de sjuka och
ålderstigna, som inte kunna rösta med äktamakekuvert. En tredje grupp
hänför sig till dem, som med hänsyn till sitt arbete som sjömän e. dyl.,
t. ex. på grund av utlandsvistelse, äro urståndsatta att rösta. Tidigare
fanns som fjärde grupp — och kanske den viktigaste — den kategori
människor, som flyttat sedan mantalsskrivningen eller också trots
flyttning underlåtit att skriva sig på den nya orten. De nya
vallagsbestämmelserna om röstlängdsutdrag åsyfta visserligen att eliminera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0632.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free