- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
656

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Att tala i radio. Av Sverker Martin Löf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


ATT TALA
I RADIO



Av fil. kand. SVERKER MARTIN LÖF, Stockholm

En engelsk språkvetenskapsman, professor A. Lloyd James,
som i sin egenskap av språklig rådgivare åt B. B. C. haft
anledning att tänka en hel del över problemet språk och radio, har
jämfört rundradions betydelse för det talade ordet med
boktryckarkonstens för det skrivna ordet. Jämförelsen verkar vid första
påseendet ganska djärv. Men trots att vi ännu befinna oss i
radions barndom, har den ju redan fått en kolossal betydelse och
blivit en faktor i tillvaron, som man knappast kan undvara. Man
behöver bara göra tankeexperimentet, att rundradion plötsligt
skulle upphöra, för att förstå dess betydelse.

Det talade ordet har i och med rundradions införande fått en
makt och betydelse som aldrig tillförne. Det är en makt på gott
och ont — det har visat sig inte minst i dessa dagar. Radion har
skapat alldeles nya förutsättningar för det talade ordet. För det
första kan genom radion ett talat ord nå en publik på tusenden, i
många fall millioner människor samtidigt, så att alla hör det och
uppfattar det fullt tydligt, och för det andra — och detta är det
viktigaste i detta sammanhang — möjliggör radiotekniken att
talaren ej behöver höja rösten det allra minsta. Han kan använda
det intima röstläge, som brukas man och man emellan, och ändå
höras väl. Ej nog med att han kan tala detta språk, han bör
också göra det. Det är på detta område, som radion har
möjligheter — och också skyldigheter — att skapa en egen stil för
muntlig meddelelse, den »radiomässiga» stilen.

Den nyss citerade professor Lloyd James har i en uppsats
(Standards of Speech) uppställt tre huvudkrav på det talspråk,
som bör användas i radio. Det första är kravet på förståelighet,
d. v. s. det talade ordets ljud, rytm och intonation skall vara
sådana, att talet kan väl uppfattas inom hela det språkområde,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free