- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
684

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Den svenska »korporatismen». Av Elis Håstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

komma ifrån vad man skulle kunna kalla reduplikationsidén,
d. v. s. en ordning där båda kamrarna om än med vissa formella
distinktioner representerade ungefär samma folkmakt. Det nya
mönstret var närmast Ungerns överhus av år 1920, där bl. a. olika
korporationer givits plats. Bristen i vårt nuvarande politiska
system är att vissa intressen tack vare sin numerär fått en i
förhållande till andra viktiga intressen knappast motiverad
mandatstyrka. Riksdagen företräder faktiskt icke längre så allsidigt som
önksvärt vore de viktigaste samhällsgrenarna, allra minst efter
någon kvalitativ värdering av dem. Denna bristande
representativitet återverkar oförmånligt på riksdagens auktoritet. Under
striderna kring förstakammarfrågan har det vid flera tillfällen
framkastats tanken att uppbygga vårt överhus korporativt och
därigenom åstadkomma en ny karaktärsskillnad mellan »husen».
Tanken vann föga resonans, måhända beroende på att
organisationerna då voro föga utvecklade. Detta skäl har emellertid nu
icke längre giltighet, sedan organisationerna skaffat sig ett
dominerande utrymme i vårt ekonomiska och sociala liv. Den gamla
tanken synes därför värd att prövas på nytt och med det fastare
underlag, som nu bjudes. Ingen ansvarskännande torde dock
för tillfället vilja provocera en brådstörtad författningsfråga
— det finns för en i farozonen liggande nation för ögonblicket
ojämförligt viktigare ting än de konstitutionella.
Författningsproblemen må bli en cura posterior. Därför tjänar det nu föga
att yppa någon mening, om en reformerad första kammare bör
helt eller endast delvis inrymma företrädare för organisationerna,
om den bör ha samma behörighet och myndighet som andra
kammaren o. s. v. Endast det bör fastslås, att yrkesorganisationernas
utbredning icke gör behovet av folkvalda representanter
överflödigt. Tvärtom har just organisationsväsendets makttillväxt
ökat vikten av oavhängiga, av medlare, av representanter för
allmänintresset. I balansen mellan yrkesintressets och
allmänintressets makter, bäggedera vederbörligen företrädda, ligger den
kanske säkraste garantien för en harmonisk samhällsutveckling
på bevarad demokratisk grund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free