- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
685

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Har fänrik Stål skotska anor? Av Gösta Langenfelt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


HAR FÄNRIK STÅL
SKOTSKA ANOR?



Av lektorn fil. d:r GÖSTA LANGENFELT, Stockholm

Walter Scott är än i dag en känd författare, men är han
en läst författare? Det trettiotal historiska romaner, som han
skrev under sitt rastlösa liv och som ännu mot slutet av förra
århundradet var favoritlektyr för både ungdom och vuxna,
tillhör väl numera — tyvärr — de mindre frekventerade hyllorna i
biblioteken. Scott kan, såsom i Waverley, vara omständlig och
senfärdigt dramatisk; såsom i Bruden på Lammermoor, alltför
romantisk och patetisk; såsom i Kenilworth och Ivanhoe ohistorisk
och långrandig; och i alla stötes man av hans tätt inflickade citat
från kända och okända, alla språk (mest latin och franska)
representerande auktorer, de förnumstiga reflexionernas och
replikernas oändliga längd och grammatikaliska uppbyggnad jämte de
visserligen nödvändiga, men långt utdragna redogörelserna för
det historiska skede i vilket romanen spelar. Allt detta kan stöta
en modern läsare, som vänjt sig vid talspråkets syntax och en
snabbare utveckling av händelserna. Men även för modern publik,
som frossar i filmhistorier, har Scott en tjusning: hans historier
har nästan undantagslöst en happy end, ty författaren nänns inte
att låta huvudpersonerna — trots nästan otroliga motgångar och
vidriga öden — sluta i tragisk sorg och förtvivlan.

För hundra år sedan dömde man annorlunda. Jag vet inte, om
man kan tala om en Walter Scott-feber, liksom man kunde tala
om en Byron-feber, men alldeles tryggt är, att hans romaner var
populära. Professor Ilmoni skriver till exempel 1826: »Walter
Scott är en af de fyra jag anser för den nya tidens Evangelister
i phantasiens värld eller förkunnare af eviga sanningar på
poesiens språk.» (De andra tre voro Shakespeare, Goethe och Jean
Paul Richter, enligt vad Erik Lindström upplyser om i sin
avhandling om Walter-Scottinflytandet i Sverige.)

1820-, 1830- och 1840—1870-talens svenskar var emellertid ej vana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free