Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKTRYCKERIARBETARNAS SOCIALA FÖRHÅLLANDEN
19
Vid detta tillfälle måste han underkasta sig de traditionella
ceremonierna och betala omkostnaderna för postuleringskalaset.
Varaktigheten beträffande kondition var sålunda reglerad, att
den gesäll, som av mästaren antagits från mässa till mässa
(antingen från påsk till Michaeli eller från Michaeli till påsk)
var förpliktigad att under denna tid stanna på samma officin.
Utan giltig orsak och utan uppsägelse sex veckor före mässan
fick boktryckaren ej avskeda konstförvant. En »införskriven»
gesäll, som principalen anskaffat från annan ort, kunde blott
anställas från mässa till mässa och vid fall av arbetsbrist skulle
dylik gesäll erhålla full lön.
Vid sjukdom och andra olycksfall hade den postulerade
konstförvanten anspråk på viss tids understöd ur gesällkassan.
Blev en ordentlig gesäll gammal och sjuk, delvis eller
fullständigt oförmögen till arbete, måste han på kamratvägen skyddas
från nöd och elände. I första hand var principalen skyldig att
understödja den till arbete oförmögne gesäll, som slitits ut i
hans tjänst. Begav sig en »redlig konstförvant» ut på resa
— och varje gesäll, som ville bli mästare, måste »vandra» vissa
år — voro konstförvanterna på de orter, där boktryckerier
funnos, förpliktigade att på ett tillfredsställande sätt understödja
honom. Varje arbetande konstförvant var skyldig att bidraga
till reshjälpen och för övrigt på ett verksamt sätt taga den
resande under armarna. Däremot förvägrades illa kända subjekt
eller notoriska »luffare» varje understöd, ja, sådana kunde till
och med medelst våld tvingas att arbeta.
Strängt reglerade voro löneförhållandena, men just i denna
punkt sökte boktryckarna krångla på alla möjliga sätt och så
gott som alla de tvistigheter som förekommo mellan
boktryckare och konstförvanter gällde just löneförhållandena. Det
framgår för övrigt, att även på den tiden hade boktryckarna
hjälp av illojala subjekt, som hjälpte dem att kringgå
bestämmelserna. Arbetslönen, vars storlek var beroende av respektive
tryckorts folkmängd och betydelse, utgick antingen in natura
eller också i en fast lön, som bestämdes från mässa till mässa.
I några fall, men dessa voro sällsynta, utgick lönen efter ackord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
