Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PENNALISMEN. POSTULATETS EKONOMISKA SIDA
25
rörande fall av pennalism tvingade så sent som i början av
1800-talet den bekante store boktryckaren Breitkopf att använda
hela sin auktoritet för att förmå konstförvanterna i Leipzig att
lägga en smula band på sig då det gällde att avstraffa
lärlingarna. I Sverge hade lagstiftningen ganska tidigt tagit sikte
på dessa missförhållanden vad andra yrken beträffar. I
skråordningen av 1669 finnes sålunda stadgat att mästare och
gesäller förbjudas att i dryckenskap eller av blott ondska slå och
oskäligen misshandla en lärling.*) Vad boktryckareyrket
beträffar, synes ingen sådan bestämmelse i äldre tider förelegat
i Sverge. Förordningen av den 12 augusti 1752, som
innehåller de första detaljerade bestämmelserna för
boktryckeriverksamheten här i landet, innehåller däremot en bestämmelse, som
stadgar böter för den boktryckerigesäll, som av ondska eller
vrångt sinne slår eller illa bemöter en lärling. Denna
bestämmelse blev dock i långa tider endast en pappersparagraf.
Åtskilliga äldre nu levande typografer, som genomgått sina hundår
i »den gamla goda tiden», hava ofta hårresande saker att
berätta om den behandling, de fingo undergå från
konstförvan-ternas sida.
Bestämmelsen att lärlingen eller cornuten skulle betala
kostnaderna för postulatet, ställde synnerligen starka krav på
lärlingens kassa. Postulatet innefattade icke allenast en
kontant inträdesavgift, utan även kostnaderna för det gästabud,
vid vilket postulatceremonierna ägde rum. Då i vissa städer
icke allenast respektive boktryckare utan även alla
konstför-vanter och deras kvinnliga anförvanter eller bekanta hade krav
på att bli inbjudna kan man lätt tänka sig, att kostnaderna
icke voro ringa. Det hände därför mycket ofta, att
cornut-tiden blev oskäligt lång, därför att cornuten under denna måste
intjäna, vad postulatet kostade. Vi ha icke lyckats komma över
någon tysk uppgift på, vad ett dylikt postulat gick till, men i
en svensk handskrift av docenten och teologen J. S. Alnander,
förvarad i Uppsala bibliotek och införd i Svensk Boktryckeri-
*) J. Lundell: Om hantverksskrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
