Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PENNALISMEN. POSTULATETS EKONOMISKA SIDA
27
förvanter. På samma gång förbjöds alla de fästligheter och
dyrbara gästabud, som dittills varit förbundna med
postule-ringen. I Sachsen dröjde det ända till 1815, innan postulatet
genom en kunglig förordning avskaffades.
Att det på sina håll bland cornuterna rådde stark ovilja mot
postulatet, framgår av en klagoskrift, som samtliga
cornut-svende i Köpenhamn den 17 aug. 1794 inlämnade till den
stora kommission, som med anledning av den stora sträjken
inom en del fack blivit tillsatt av regeringen.*) I denna
skrivelse heter det bl. a., »att när en lärling vid boktryckerierna har
utstått sin överenskomna lärotid i 6 à 7 år, så blir han, även
om han är aldrig så duglig, endast cornut, det är’: han blir
visserligen gesäll och får gesäll-lön, men han måste därav varje
halvår giva 2 riksdaler och dessutom varje kvartal 3 mark —
som kallas anfuktningspängar —, vilket årligen blir 6 riksdaler,
till en högre klass av gesäller, som kallas postulaten Dessa
pängar användas dels till dryckeslag, eller också fördelas de
bland de postulerade. Det är klart nog, att var och en så
snart som möjligt söker befria sig från denna högst obilliga
börda, men hur skall detta låta sig göra för alla, då 30, 40 à
50 riksdaler i utgift på en gång fordras för att bliva postulat
och dessa pängar användas för övrigt icke till något annat än
dryckenskap och svirande. Visserligen är denna blott en av
tyskarna införd sedvana och stridande mot lagen, men den har
tills dato icke kunnat upphävas, emedan var och en som
motsatte sig detta oskick, dels riskerade att bliva brödlös, dels
utsatte sig för att bliva hatad och illa behandlad av de
postulerade gesällerna.»
Vidare påpekades i klagoskriften, att alla typografer, som lärt
i provinserna (staden Sorö undantagen) samt alla svenskar,
som kommo till Köpenhamn, måste, om de voro aldrig så
dugliga i yrket, stå i förbund, d. v. s. en viss tid förfarande
anses som lärlingar.
De klagande begärde att dessa missförhållanden skulle av-
*) Danske typografers organisations historia, pag. 49. Köpenhamn 1894.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
