Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tariffråoan i början av 1800-talet.
119
vara Carlbohm obetaget, att R. i arbete hos sig kvarhålla, eller
honom frigiva att å annat tryckeri arbete söka, utan ock att
R. gjort sig förtjänt av en sträng ytterligare varning, att under
den nu förlängda provtiden förbättra sitt felaktiga uppförande;
vadan det ock efter denna provtids förlopp beror på det bevis
han av sin patron kan erhålla, och societetens vidare prövning,
huruvida han då med gesällbrev må förses.»
TARIFFRÅGAN I BÖRJAN AV 1800-TALET.
De källor, man vid nedskrivandet av en typografernas historia
har att tillgå, äro särskilt beträffande löne- och
arbetsförhållandena mycket knapphändiga. Så mycket synes emellertid vara
klart, att de svenska boktryckeriarbetarna, åtminstone i
landsorten, i slutet av 1700-talet och långt fram på 1800-talet, hade
kost- och logi hos boktryckaren. I Stockholm torde dock
detta hava varit fallet endast beträffande lärlingarna, vilka i allt
stodo under boktryckare-patronens husbondevälde och således
bodde i hans hus och »åto vid hans bord», som uttrycket
låter. Det är dock i alla fall skäl att antaga, att det bord, som
dukades till lärlingarna, i allmänhet hade en helt annan
matsedel, än boktryckarens eget.
Att åtskilliga stridigheter mellan boktryckare och
konstförvanter angående lönerna förekommit torde vara visst, och det
härskade vid 1800-talets början en stor oreda i
betalningsförhållandena. För att råda bot på missförhållandena väckte vid
Boktryckerisocietetens sammankomst den 4 juli 1804 direktör
Carlbohm ett förslag om att en taxa skulle fastställas, som
bestämde lika lön på alla tryckerierna i Stockholm och att den
boktryckare, som blev förvunnen med att betala mera än vad
taxan föreskrev, skulle böta ett visst belopp till societetens kassa.
Förslaget gav anledning till en synnerligen livlig debatt inom
Boktryckerisocieteten, vars medlemmar visserligen alla insågo
nödvändigheten av en enhetlig taxa, men icke kunde enas om
beloppen. Man ansåg att betalningspriset för sättare på beräk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
