Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tariffråoan I början av 1800-talet.
121
skillingar 8 runstycken, dem patronen ägde att genast avdraga
å gesällens arbetslön; kommandes dessutom, såvida patronen
en slik försummelse inför societeten åtalade, och uppgav den
skada, som dymedelst blivit tillfogad, med en sådan gesäll
förfaras enligt boktryckeri-reglementets föreskrift; och borde alla
särskilda överenskommelser mellan boktryckeripatronen och
deras konstförvanter och gesäller, till förekommande av
stridigheter, skriftligen upprättas.
Den 9 januari 1805 justerades och undertecknades skrivelsen
till hovkansleren angående taxan och direktör Carlbohm
inlämnade därvid en skriftlig reservation, däri han påyrkade åtskilliga
ändringar i taxan och bl. a. föreslog, att 2 Va skilling banko
borde betalas för 500 fyrkanter, vare sig med vad stil och
format som hälst, undantagandes likväl hebreiska, grekiska,
algebra, vidlyftiga linje-, siffer och andra ovanliga arbeten, vilka
borde betalas efter särskild överenskommelse. — För tryckarna
åter föreslog dir. Carlbohm, att för en form, eller s. k. accidens,
bestående av blott 500 exemplar eller därunder, 8 skilling, för
en upplaga av 1,000 eller 1,500, 10 sk. 8 rst., för 2,000 och
därutöver, vare sig i folio, kvart, oktav eller kort 12:o format
på ordinärt tryck- eller skrivpapper, på 10 sk. 8 rst., i lång 12:o
format 13 sk. 4 rst. samt för det som tryckes på regal-,
skriv-och tryckpapper 16 sk. för 1,000, allt i banko. — De sättare
och tryckare, vilka redan ingått och hädanefter vilja ingå
överenskommelse om viss veckolön eller ock om ringare betalning
i beräkning, än taxan utsätter, varöver skriftligt kontrakt borde
vara upprättat kunde icke erhålla förestående projekterade
betalning, så länge nämnda kontrakt räckte. Taxan borde sättas
som försök blott på ett år, och allenast för Stockholm.
Hushyror eller mässpenningar borde, efter C:s tanke, såsom icke
hörande till arbetslönerna, ej i någon taxa införas, utan visste
nog varje patron att lämpa betalningen av desamma efter var
och en gesälls skicklighet och flit, och efter vad patronen och
gesällen sins emellan därom överenskomma. För övrigt
hemställde dir. C. ödmjukligen om icke, innan något beslut fattades,
samtliga gesällerna först borde höras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
