Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tariffråoan i början av 1800-talet.
123
Detta brev skulle avskrivas och delgivas societetens samtliga
medlemmar samt förslag till kontrakt uppsättas till nästa möte
med societeten.
Vid detta sammanträde, som hölls den 9 maj inlämnade hrr
Carlbohm och J. P. Lindh var sitt förslag till kontrakt, och
beslöts att dessa förslag skulle cirkulera till de övriga
ledamöterna av societeten. Den 15 maj inlämnade även fru Fougt
och hr Sohm förslag till kontrakt, varmed skulle förfaras på
samma sätt. Den 3 juli uppdrogs åt fru Fougt samt hrr J. P.
Lindh och Sohm att gemensamt utarbeta ett formulär.
Den 11 juli tillkännagav ordföranden, att förslaget var färdigt
och uppläste detsamma, och beslöts att det skulle underställas
gesällerna på det sättet, att ordföranden »till sig låter kalla
förvaltarna för Konstförvanternas sjuk- och begravningskassa,
faktorn Sundström och konstförvanten Hjelmerus, samt till dem
avlämna en avskrift av förslaget, med antydan att därom lämna
de övriga gesällerna underrättelse och sedermera vid nästa
sammankomst hos societeten anmäla, huruvida något därvid
varit å gesällernas sida att påminna.»
Sundström och Hjelmerus tillkännagåvo vid sammankomsten
den 16 juli, att konstförvantskapet icke hade något emot
förslaget till kontrakt, »blott däri infördes något ord som utmärkte,
att under sättarelönerna ej inbegrepes den svårighet, som
uppkommer för arbetaren, då honom till sättning förlägges svåra
manuskripter, eller han genom en betydlig förändring i
korrekturarket bliver hindrad i arbetet.» Sedan denna erinran blivit
efterkommen, åtog sig fru Fougt att trycka kontrakten.
Veckolönen för en sättare och tryckare utgjorde således
1800—1820 i Stockholm cirka 3 riksdaler banko i veckan. I
landsorten beräknades den till mindre belopp, vilket framgår av
en inför boktryckerisocieteten 1832 dragen tvist mellan en
boktryckare Berg i Kalmar och en provgesäll Abrahamsson. I
denna tvist, som rörde sig om ett Abrahamssons
tillgodohavande hos Berg, bestämde societeten att det belopp,
Abrahamsson hade att utfå, skulle beräknas efter en
landsorts-beräkningssättares medelförtjänst eller 2 riksdaler banko i veckan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
