Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vad man fordrade av en konstförvant
127
alla fall är förmånligt och kommer wäl till pass, om en yngling förwärfwat
sig språk-kännedom, samlat flera nödiga wetenskaper, och bibragt sig
nyttiga begrepp genom goda böckers läsning, hwartill en wettgirig
yngling lätt kan finna lägenhet i ett Boktryckeri, och bör dertill anwända så
mycket, som möjligt är, af sina lediga stunder, för att göra sig lättning i
sitt arbete och därtill blifwa allt mer och mer skicklig. Nog borde alla
Handskrifter, som åt sättaren öfwerlämnas, wara läsligen och tydligen
skrifna, särdeles i främmande språk; men detta händer dock helt sällan.
Dels torde Auctorn ej hafwa tid till renskrifning, dels kan han ock träffa en
slät afskrifvare, och sakna stunder till genomläsande och rättande före
aftryckningen m. m. Mången Auctor felar själv i manuscriptet i anseende
till orthographien och grammaticaliska småsaker och nogheter, antingen af
skyndsamhet och wana, eller ock af mindre kunnighet. Många sätta
liksom förut, och taga för afgjordt, att Sättaren är lärd och af sig själf,
under sättningen, rättar och bättrar, hwad i det wårdslöst öfwerskrifna
och ofta nedsuddlade manuscriptet influtit. Detta är dock att påbörda
Sättaren functioner, hwartill lian egentligen icke är förpliktigad. Auctorn
behöver wäl icke till Boktryckaren inlämna ett skönt och sirligt
manuscript; men hwad sättas skall, bör dock Sättaren bekomma rent och läsligt
skrifwet. Sättarens skyldighet är hufwudsakligen att noga sätta efter
manuscriptet; men att rätta och förbättra det, ankommer endast på hans
goda wilja, och därtill hafwa få Sättare förmögenhet och critiska
kunskaper men, som icke mindre allmänt klagas, att illa skrifna manuscripter
till Tryckerierna insändas, ehuru ogerna Boktryckarne sådana wilja
emottaga; så är det ganska klokt av en Sättare gjordt, om han söker utvidga
sina kunskaper i wetenskaperna och språken.
Han kan då wid släta Handskrifter lättare finna sig, mindre hindra sig
i sitt arbete och bättre komma fort wid sin lärda konst. — Hans
företräde för andra i kunskaper, grundlighet och färdighet göre honom utmärkt,
älskad och berömlig, och man gör skillnad imellan en sådan hederwärd
person och andra trädhufwud, råa, okunniga och machinlika konststockar.
Han får alltid arbete och god utkomst förr, än stympare, liderlige och låte
bukar, dem man lätt låter få sitt afsked, så fort något påbegynt arbete
skridit till slut. Flitige, ordentlige, nyktre och skicklige arbetare äro alltid
säkre att framför andra blifwa bibehållne wid sin condition«.
Samma handbok innehåller även underrättelse om hur en
tryckare skall vara beskaffad:
Då tryckningen fordrar mera kraft och styrka, än sättningen, så äro
svage och bräcklige personer dertill otjenlige. En yngling, som skall blifwa
en god och brukbar Tryckare, måste äga en sund, fast och stark
kropps-constitution, på det han desto bättre må kunna komma ut med formbärande
och andra förekommande göromål, hwartill gode krafter fordras. Men det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
