Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
tidsperioden 1752—1840
är dock icke nog med kroppsstyrkan; han måste också wara försedd med
en skarp syn, äfwen så wäl som Sättaren. En Tryckare, som har blöda
ögon, lärer skicka maculatur nog, i stället för rena och egalt tryckta ark,
ut i wärlden. Man hörer ofta folk i Boktryckerierne säga: en Tryckare
behöfwer intet mer, än bara kunna läsa och hafwa starka lemmar; men de
wisa dermed, att de hafwa inga grundliga insikter i den typographiska
Praxis. En Tryckare, af hwilken man skall kunna tillförse sig ett godt
regelmätigt arbete, måste äga långt flera egenskaper än mången Sättare
och Boktryckare tror. Huru kan en Tryckare, som ingen god känsla och
smak, och litet förstånd och omdömeskraft besitter, wäl kunna afdraga ett
ark? En form är ju af ett slags stil och tätt satt, en annan åter widlyftigt
eller blandad satt, så att en Column af en liten och fin, och en annan på
samma form af en gröfre eller större stil, eller några af en mycket gammal,
afnött, och andra deremot af ny skarp stil satte. Har nu Tryckaren dervid
ingen god syn eller jugement och urskiljningsgåfwa o. s. w. månne han
då wäl kan så draga upp, eller wid dragningen sä gå tillwäga med så
olika satta formar, som han bör och måste, när ett wäl tryckt, skönt, rent
och egalt ark skall komma utur hans Präss? Har han brist på insigter
och urskiljning, eller är lättsinnig och sladderaktig, icke stadig i
uppmärksamheten, samvetslös, lat och försumlig, o. s. w., så lärer han sällan eller
aldrig aflefwerera ett godt tryckt ark; men dess mera maculatur. Det är
mer än mycket till att beklaga, att en Här af sådana machinmätige
pappers-förderfware allt mer och mer tillväxer. En hufwudorsak härtill är ostridigt,
att mången Boktryckareherre och gesäll, wid Tryckare-Lärlingars antagande,
allt för indifferent förfar, i anseende till deras både kropps och
sinnesförfattning, och att många, ehuru wäl ganska irrigt, tro, att för en Tryckare
fordras ganska liten tänkekraft och literairiske kunskaper. Men huru skall
wäl en Tryckare wid sin prässbyggnad rätt hjelpa sig, om han icke äger
åtminstone någon mathematisk kännedom och ett godt ögnasigte? En
grundlig kännedom wid prässbyggnaden är ju för honom en wäsendtlig
sak, ty den förutan kan han hwarken sätta eller bibehålla sin präss i
behörigt stånd. Huru kan han wid yppande brister afhjelpa felen, om han
icke wet, huru och hwar en del av prässen bör och måste wara beskaffad,
och kan icke inse, till hwad ändamål det eller det är i prässen befintligt,
o. s. w. Många Tryckare äro häruti så okunnige, att man må häpna
derwid, och af sådana kan man intet godt arbete wänta. Det är alltså
nödigt, att Tryck-Gesällen, som antager en ny Tryckare-Lärling under sin
information, tidigt underwisar honom, huru hwar och en del af prässen
nämnes, till hwad ändamål han där befinnes, och huru han egentligen
måste vara beskaffad, om den eller den afsigten dermed skall erhållas. En
sådan kunskap förutan kunna de brister ej påfinnas och förbättras,
hwari-genom arbetet oftast blifwer förderfwadt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
