- Project Runeberg -  Svenska typografernas historia : minnesskrift / Första avdelningen /
133

(1916-1917) Author: Nils Wessel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

typografliv under första hälvten av 1s00-talet

133

på arbetstiden den tid, då de arbetade. Officinen stod öppen
alltid, dag som natt, vardag som söndag, så att de som ville
arbeta, kunde göra detta när de behagade. Söndagen användes
i regeln av en stor del som arbetsdag, ty många av den tidens
konstförvanter ansågo det lämpligast att på denna dag hålla
sig inom hus, ty deras yttre habit var icke av sådan
beskaffenhet, att den tålde att jämföras med andra söndagsfirande
medborgares. På måndagen. och de därpå följande två à tre
dagarna tog man däremot skadan igen.

Det faller av sig självt, att under sådana omständigheter
någonting sådant som ersättning för övertids- och
söndagsarbete icke existerade.

I allmänhet är det svårt att få några fullt nöjaktiga
upplysningar om de villkor, varunder typograferna arbetade i början
av 1800-talet. I Stockholms typografiska förenings minnesskrift
av 1896 ha vi dock påträffat en av signaturen —et skriven
skildring av lärlings- och övriga förhållanden inom
boktryckerierna i Stockholm på 1840- och 50-talen och som denna
skildring synes vara exakt och väl målar förhållandena, anföra
vi densamma i dess helhet:

»Vid unga år fick den blivande konstförvanten göra sin första
lärospån. Redan vid 12 à 13 års ålder kom han i läran. En
del till och med förr. Sedan han blivit konfirmerad inskrevs
han i läran, d. v. s. lärlingskontrakt upprättades mellan
boktryckaren och ynglingens målsman, vanligen på 4 à 5 års tid.
Efter kontraktstidens utgång och om lärlingen ej skött sig allt
för illa, blev han förklarad för utlärd. Lärotiden i sin helhet
uppgick således i allmänhet till 7 à 8 år. Det hände dock att
den utsträcktes till 11 år.

Arbetstiden för såväl konstförvanter som lärlingar var från
kl. 6 på morgonen till 8 på aftonen, med middagsrast från kl.
1 till 2. Särskild frukostrast bestods icke, utan fick den lärling,
som hade något att äta, placera smörgåsen eller brödet på
kastranden eller färgbordet för att då och då »hugga» sig en
bit, såvida han ej någon gång kunde lyckas erhålla en stunds
ledighet. Hände det att någon av de å »kammarn» boende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:32:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtyh/1/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free