Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKTRYCKERISOCIETETEN EFTER 1810
159
isynnerhet som statsmyndigheterna ej längre tvingade dem till
detta. Societetens makt sträckte sig dock icke särdeles långt,
ty societeten omfattade icke ens alla stockholmsboktryckarna
■och till och med bland medlemmarna funnos åtskilliga, som
icke brydde sig om societetens beslut.
Det var många gånger på tal att ordningsstadgan för
societeten skulle omarbetas. Något resultat av dessa funderingar
blev det dock icke förrän 1845, då societetens dåvarande
sekreterare J. O. Hyltén-Cavallius erbjöd sig att utarbeta ett
förslag till ny stadga. Societeten antog anbudet och
boktryckarna Z. Hæggström och C. Norstedt utsågos att
tillsammans med sekreteraren deltaga i utarbetandet.
Vid vårmässan 1846 behandlades det nya förslaget — i vars
utarbetande även L. J. Hierta deltagit — och gav anledning
till en vidlyftig diskussion, efter vars slut det dock antogs och
justerades.
Emellertid protesterade landsortsboktryckarna mot att tillämpa
en stadga, som utan deras hörande blivit »gillad och antagen».
Flera landsortsboktryckare stämplade den som olaglig och
detta föranledde boktryckerisocieteten att sända ett cirkulär till
landsortens boktryckare, i vilka dessa uppmanades att före den
1 febr. 1847 inkomma med de anmärkningar, de funno skäliga.
Vid den utsatta tiden hade åtskilliga anmärkningar inkommit.
De flesta av dessa stämplade ordningsstadgan såsom behäftad
med skråmässiga lyten, olämpliga för tiden. Den vore helt
enkelt överflödig. Ett par boktryckare förklarade sig icke alls
ämna tillämpa stadgan. Z. Hæggström medgav, att man valt
det för ledamöterna sämsta alternativet, då man beslöt sig för
att formera societet. »Man kan sköta — och mången sköter
— sitt tryckeri med folk från gatan, utmönstrade gardister,
avsigkomna konstförvanter av de resenärers skara och sist en
väldig hop med pojkar». Han genomgick anmärkningarna mot
stadgan och vederlade dem i ett längre anförande. — Angående
denna sak uppstod för övrigt en ganska vidlyftig
tidningspolemik, helt naturlig för en tid, då man svärmade för
»näringsfriheten» och stämplade som skråmässigt varje även det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
