Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
TIDSPERIODEN 1840—1883
Det var fråga om en utflykt pr båt till Wällinge, och
ordföranden framställde förslag, »att en av de skålar, som vid det
gemensamma dryckesbordet skulle tömmas, borde ägnas minnet
av hjältekonungen samt i sammanhang därmed ställa några
välönskningsord för det självförsvar, som är huvudmeningen
med skarpskytteidén, varjämte skulle givas tillfälle för deltagarna
i dagens förströelse att efter vars och ens fria vilja offra till
den nationalminnesstod, som kommer att resas över nämnde
konung, samt i följd därav en urna, för medlens mottagande,
vara tillgänglig på bordet.»
På ordf:s fråga, om ledamöterna funno förslaget lämpligt,
svarades ett allmänt ja. Ordf. framställde därefter en vänlig
önskan till de ledamöter, som voro skarpskyttar, att de så
allmänt som möjligt ville såväl deltaga i utflykten som bära
uniform samt skulle gärna önska, att tillfället tilläte dem, att
ur egna medhavda gevär avlossa, vid den ifrågavarande skålens
tömmande, en hederssalva. — Denna ordförandens
framställning funno ledamöterna väl önskvärd, men i avseende på
gevärens medförande alltför besvärlig, samt ansåg saluten
kunna utföras med ångf. Nordens kanoner; däremot förenade
sig C. Rosander med flera ledamöter med ordföranden i den
önskan, att »så många som möjligt av herrar skarpskyttar, som
voro ledamöter av föreningen, ville underkasta sig att för dagen
bära uniform, om ej för föreningen, utan endast som en gärd
av aktning för den sanna typen av den verklige svenske
krigaren, åt vars minne föreningen nu beslutat giva, i all
enkelhet, sin hyllning. — Som frågan var en önskan, så måste
den rekommenderas till utförbarhet av de ledamöter, vilka efter
egen fri vilja kunde låta den gå i verkställighet.»
Då intresset för föreningen under de första åren visade sig
vara ganska ringa, beslöt man på ordförandens förslag att,
utan någon ökad avgift till föreningen, utbetala understöd till
sjuk ledamot. Man ville härmed, genom att bereda ledamöterna
en materiell förmån, sporra de utomstående att ingå i föreningen.
Vid föreningssammanträdet den 6 april 1851 antogos stadgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
