Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYPOGRAFISKA FÖRENINGENS TRYCKERI
199
stedt icke vara i stånd till en sådan småaktighet. En talare
kände sig sårad över uttrycket »Reform-makare»,*) för vilket
han ansåg att L. borde tillrättavisas. Till sist beslöts att lägga
aktstycket till handlingarna.
Tryckeriet blev med välvilja omfattat av allmänheten. Ganska
många personer intresserade sig för detsamma och läto
isyner-het trycka accidensarbeten. Även Ridderskapets och adelns
samt Bondeståndets protokoll jämte annat riksdagstryck,
trycktes där i flera år. Åtskilliga bokförläggare lämnade även arbete
till tryckeriet, men som många också ville trycka på kredit, var
det alltid anskaffandet av rörelsekapital som utgjorde den största
svårigheten. Kunde föreståndarna anskaffa sådant, var det bra.
Det berodde alltså i viss mån på föreståndarnas förmåga att
dels kunna skaffa rörelsekapital och dels deras redlighet och
omtanka om företaget skulle kunna gå framåt.
Föreståndarna för Typografiska föreningens tryckeri voro
P. A. Bogren, Carl Rosander, C. Th. Ahlström, G. E.
Ljunggren och J. G. Nordin. Denne senare övertog det 1861 för
egen räkning genom att inköpa samtliga bolagsmännens aktier
samt övertaga bolagets fordringar och skulder. Tryckeriet var
under nästan hela den tid Typografiska föreningens aktiebolag
ägde detsamma inrymt i huset n:r 1 Bollhusgränd, men
flyttades 1860 till n:r 10 Köpmangatan och sedermera till n:r 13
Skärgårdsgatan.**)
*) Uttrycket »Reform-makare» hade antagligen i Lindqvists skrivelse en
djupare betydelse än vad som ligger i själva ordet. Troligen vill L. med
uttrycket ha sagt, att anhängarna av boktryckeriprojektet voro att anse
som lärjungar av tidningen »Reform», som då utgavs av F. T. Borg och
vilken tidning hos den tidens kälkborgare hade ungefär samma anseende
som »Brand» och »Stormklockan» ha för vår tid.
**) Tryckeriets senare öden äro följande: Nordin sålde 1865 detsamma
till Q. H. Åberg, som 1867 överlät det till konstförvanterna O. W.
Blomqvist, E. Callmeijer och B. Påhlsson, vilka antagligen med tanke på det
ursprungliga syftet ändrade namnet till Associationsboktryckeriet. Detta
namn behöll tryckeriet till den 1 oktober 1898, då Callmeijer, som då var
ensam ägare, sålde det till faktor K. B. Boström, som nu driver det under
firma K. B. Boströms tryckeri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
