Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
TIDSPERIODEN 1840—1883
domliga firmanamnet Salig Vankijfs änka fortsatte till 1705.
För övrigt förekomma många fall i den svenska
boktryckerihistorien, då boktryckareänkorna under långa tider drivit
tryckerirörelse i eget namn, och själva lagt hand vid arbetet. En av de
mäst bekanta kvinnliga boktryckarna och en som förstod yrket
i grund och botten, var fru Elsa Fougt. Hon var dotter till
1700-talets störste svenske boktryckare, Peter Momma, och gift med
Henrik Fougt, som efter Mommas död övertog det kungl,
boktryckeriet. Henrik Fougt dog 1782 och därefter drev änkan
kungl, boktryckeriet i närmare 30 år eller till 1811, då hon
överlämnade detsamma till sin son, som var kungl, boktryckare till
1833, då P. A. Norstedt & Söner erhölj detta privilegium.
Om man bortser från boktryckareänkorna, som av
omständigheternas makt kommo att fortsätta mannens tryckerirörelse,
torde den första kvinna, som i egentlig mening ägnat sig åt
yrket, vara en fröken Strinnholm, som 1816 lärde sig
sättar-yrket och arbetade å sin broders, historikern A. M.
Strinn-holms tryckeri, förlagt någonstädes i Träsket vid Roslagstorg.
Huruvida hon någon längre tid fortsatte yrket, är dock icke
kännt.
Kvinnornas egentliga inträdande i yrket skedde dock först
efter snällprässarnas införande. Man ansåg att iläggningen
och fråntagningen å dessa var ett kvinnogöra och i rätt stort
antal anställdes därför kvinnliga iläggare och fråntagare. Var
detta först skedde är ej bekant, men på 1850- och 1860-talen
funnos proportionsvis ganska många kvinnor anställda vid
tryckerierna som iläggerskor.
Sättare- och tryckarebrancherna ansågos länge vara ett
uteslutande manligt privilegium och det dröjde jämförelsevis länge
innan kvinnan gjorde sitt inträde vid dessa. Så vitt vi kunnat
utröna, torde de första sättarinnorna ha anställts i februari 1856
på Isaac Marcus tryckeri i Stockholm, vilket ända sedan dess
varit ett tryckeri, där det kvinnliga elementet bland personalen
— åtminstone tidtals — varit övervägande.
I »Kapten Puff», en vitter skämttidning, som varje vecka
utgavs av C. H. Rydberg, skildras i numret för den 23 februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
