- Project Runeberg -  Svenska typografernas historia : minnesskrift / Första avdelningen /
213

(1916-1917) Author: Nils Wessel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KVINNORNA SOM TYPOGRAFER

213

Halmstad 5 (därtill 1 tr.), Helsingborg 4, Hernösand 1, Hjo 2,
Hudiksvall 4, Jönköping 3 (jämte 3 tr.), Karlskrona 4, Karlstad
16, Kristianstad 3, Landskrona 4, Linköping 9, Lund 3,
Mariestad 3, Nora 2, Norrtälje 2, Norrköping 8, Sala 2, Sigtuna 2,
Skara 3, Skellefteå 1, Sköfde 2, Strängnäs 1, Sundsvall 7,
Trelleborg 1, Uppsala 2, Varberg 1, Vimmerby 1, Visby 5,
Åmål 1 och Östersund 2.

1 hela Sverge uppgick 1883 boktryckeripersonalerna till
1,037 manliga sättare, 210 kvinnliga d:o, och 573 lärlingar;
250 manliga tryckare, 13 kvinnliga d:o och 255 lärlingar samt
364 manliga och 108 kvinnliga biträden. De kvinnliga sättarna
utgjorde således vid denna tidpunkt 16,8 procent, de kvinnliga
tryckarna 4,8 procent och de kvinnliga biträdena 24,7 procent.

Det var i huvudsak tre orsaker, som kommo även kvinnorna
att ägna sig åt typografien. Dels det krav på likställighet
mellan könen, som först gav sig utslag i den 1845 införda
lika arvsrätten för bror och syster och som sedermera, 1870,
tvingade universiteten att öppna sina portar även för
kvinnliga studerande. Dels var det boktryckarnas strävanden att
erhålla så billig arbetskraft som möjligt, vilken önskan de
ansågo sig kunna tillfredsställa genom att använda kvinnor i
stället för män i tryckerierna. Och dels, och detta kanske inte
minst, det missnöje som en del typografers oregelbundna
levnadssätt alstrade hos en mängd boktryckare, vilka genom
anställandet av kvinnor ansågo sig kunna slippa ifrån de
förseningar och det irriterande trassel, som en alltför ofta
upprepad »bygång» i regeln medförde.

1 allmänhet torde under den första tiden av kvinnornas
användande i tryckeri avlöningen för dessa betydligt ha
understigit de manliga typografernas. Både som lärlingar och som
utlärda fingo kvinnorna sämre betalt. Åtminstone på en del
ställen. Det är emellertid mycket svårt att härvidlag fälla ett
generellt omdöme, ty beträffande avlönings- och andra
arbetsförhållanden rådde under denna tid fullständigt kaos. Det var
boktryckarnas gyllene tid, ty de kunde nära nog efter behag
bestämma såväl löner som arbetstid. Det var först typograf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:32:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtyh/1/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free