Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYPOGRAFISKA TRYCKARNAS FACKFÖRENING
251
vore att såväl sättare som tryckare samlades i Typografiska
föreningen, och sedan inom denna bilda särskilda sättare- och
tryckareklubbar. Därigenom skulle en fast organisation kunna
uppnås». —• Arbetsgivarnas organ, »Tidning för
Boktryckarkonst», yttrade ävenledes sitt ogillande över föreningens
bildande.
Vid föreningens nästa sammanträde den 30 aug. valdes
styrelse, vilken kom att bestå av J. Th. Thegerström, ordf., J.
E. Holmberg, v. ordf., K. M. Ziesnitz, sekr., J. A. Malmlund,
v. sekr. och C. Rodin, kassör. Suppleanter blevo P. J. L.
Qranbom och G. Svensson. Vid sammanträdet beslöts
dessutom att tidningen »Tiden» skulle vara föreningens organ.
Vid mötet den 13 sept. beslöts att utsända cirkulär till
tryckarna i Stockholm och landsorten angående nödvändigheten
av organisation. Bästa sättet att främja nykterhet diskuterades
även vid detta möte. Föreningen beslöt att uttala som sin
åsikt, att spritdrycker böra från arbetslokalerna helt och hållet
bannlysas. K. M. Ziesnitz utsågs till representant i Stockholms
fackföreningars centralkommitté och för sitt oegennyttiga
arbete vid föreningens bildande utsågs Espelund till
hedersledamot.
Vid mötet den 4 okt. diskuterades frågan: »Huru skall en
mera överensstämmande arbetstid åstadkommas inom de olika
tryckerierna?» Som önskningsmål uttalades att arbetstiden
skulle fördelas så: 1/z8—1/al0 f. m., 10—1 e. m. samt 3—8
e. m., men föreningen ansåg sig f. n. icke kunna vidtaga någon
åtgärd för denna reforms genomförande. Vid mötet
behandlades även juryfrågan och antogs en resolution, i vilken
förordades införandet av jury i lagskipningen.
Bästa sättet att befrämja yrkesskickligheten var huvudämnet
vid mötet i nov. 1885. Under debatten gjordes skarpa
uttalanden mot det sätt varpå tryckerieleverna få lära yrket. Till
representanter i fackföreningarnas centralkommitté för 1886
valdes K. M. Ziesnitz och J. A. Malmlund.
Vid januarimötet beslöt föreningen att ej sända ombud till
1886 års allmänna arbetarmöte i Örebro, detta därför att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
