Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEMONSTRATIONSSTRÄJKEN 1902
327
arbetarna först i sista hand skulle nedlägga arbetet, detta
beroende på den säregna ställning tidningsprässen intager som
nyhetsförmedlare även åt den part, som hade största intresset
av rösträttsfrågans utgång.
Frågan behandlades å extra sammanträde med Typografiska
föreningen i Stockholm den 11 maj och å detta antogs efter
häftiga debatter med 266 röster mot 201 en resolution, i vilken
föreningen beslutade, att f. n. ej deltaga i arbetsnedläggelsen,
men om situationen skulle förändras därhän, att förhållandena
kräva, att även typografernas deltagande blir nödvändigt,
styrelsen då skulle sammankalla föreningen för fattande av beslut i
frågan. Samtidigt beslöt föreningen, att det vore en hederssak
för varje kollega att under de närmaste åren varje år inbetala
minst en dagsinkomst till storsträjksfonden.
Klockan halv 6 på morgonen den 15 maj hade
föreningsstyrelsen, på begäran av 240 medlemmar, sammankallat
Typografiska föreningen i Stockholm för behandling av
storsträjks-frågan. Mötet hölls i Folkets hus A-sal och var besökt av
över 1,200 typografer, vilka icke alla rymdes i lokalen, utan
även fyllde trappuppgångar och balkonger. Efter 3 l/i timmars
delvis ganska upprörd debatt beslöts med 890 röster mot 323
(således över 2/s majoritet), att stockholmstypograferna skulle
deltaga i demonstrationssträjken. Beslutet telegraferades ut till
samtliga avdelningar i landsorten, och ett »välfärdsutskott»,
bestående av tre personer, tillsattes för att övervaka att
ingenting annat trycktes än verkställande utskottets proklamationer.
Stockholmstyperna ställde sig med hedervärd solidaritet
beslutet till efterrättelse. Även i en mängd landsortsstäder såsom
Malmö, Gävle, Lund, Ystad, Landskrona, Hälsingborg,
Eskilstuna, Hedemora, Södertälje, Borlänge och Lysekil nedlades
arbetet. I Norrköping och Uppsala nedlades arbetet å en del
tryckerier, å det förstnämnda stället därför att tidningen
avsändes till Stockholm i syfte att ersätta Stockholmstidningarna,
å det senare stället därför att man å Almkvist & Wicksells tr.
ville utföra riksdagstryck. Från Göteborg m. fi. städer gjordes
försök att erhålla tidningar för huvudstadens räkning, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
