Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
404
FÖRBUNDETS TARIFFARBETE
en avlöning av 15 kr. pr vecka, utan att inhämta
förbundsstyrelsens mening i saken, antagit ett medlingsförslag, enligt
vilket visserligen 28-öres alfabetberäkning och 10 °/o lokaltillägg
genomfördes, men som stadgade endast 17 kr. minimilön. I
Sundsvall och Gävle infördes strax därefter samma tariff som
i Östersund.
Utom i de nu nämnda Norrlandsstäderna genomfördes tariffen
jämväl i Linköping, där på därvarande dagliga morgontidningar
genomdrevs 9 timmars arbetsdag och 20 kr. minimilön samt
18 kr. minimilön och 10 timmars arbetsdag på de övriga
tryckerierna. Lokalprocenten i Linköping fastställdes till 10 °/o.
Dessa voro de enda platser på vilka man under 1892 hann
införa tariffen, men ihärdiga förarbeten gjordes, bl. a. i
Skånestäderna, för tariffrågans snara ordnande.
Vid 1893 års ingång fortsattes lönerörelsen och gick med
sådan fart att förbundsstyrelsens tid till det väsentligaste
upptogs för densammas ledning. Vid vissa tillfällen voro flera av
styrelsens ledamöter samtidigt ute på olika platser och
förbundsstyrelsens sekreterare, L. A. Mårtensson, på vilket det
huvudsakligaste tariffarbetet vilade, var sammanlagt halva året ute i
tariffärenden på skilda orter i landsorten. Under året infördes
tariffen i icke mindre än 29 städer.
Samtidigt pågick arbetet med tariffens införande på
Stockholmstryckerierna. 1 början av året tillsattes en
tariffkommission, som utvecklade ett mycket energiskt arbete. Möten
höllos med de olika personalerna och där tillräcklig enighet
bland dessa var för handen uppvaktades principalerna och
avfordrades godkännande av tariffen. De krav som därvid
uppställdes voro en kombination av den av de större
Stockholmstryckerierna antagna tariffen för beräkningssättning samt
1892 års förbundsmötes beslut om bestämmelser för
tidningssättning och minimilön för utlärda typografer. Under året
lyckades det kommissionen att få den av densamma framlagda
tariffen godkänd på ett 40-tal av huvudstadens tryckerier.
Med 1893 års utgång kan man säga att förbundets första
tariffrörelse i stort sett var slutförd och i detta års berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
