Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄRLINOSTARIFFEN
427
från vardera organisationerna, med ingeniör C. Ramström såsom
sakkunnig ordförande.
Kommitterade hade sitt arbete färdigt den 14 maj 1900. Det
sålunda upprättade förslaget skiljde sig från det av den
föregående gemensamma kommittén framlagda egentligen endast
dåri, att för de kvinnliga iläggarna föreslagits något lägre
lönesatser än för de manliga, emedan, såsom kommitterade ansågo,
erfarenheten visat, att de kvinnliga iläggarna icke kunde åläggas
lika tungt arbete som de manliga, samt att lokaltillägget, vilket
den första kommittén föreslog skola utgå efter samma normer
som för de utlärda, utginge första året med 5 %>, andra och
tredje åren med 10 % samt fjärde året med 15 %>, härvid
närmast med tanke på Stockholm, där lokaltillägget var 15 °/o.
Vid Boktryckareföreningens årsmöte i juli månad antogs det
av den senaste kommittén utarbetade förslaget, att gälla för
Stockholm, men med den ändringen att lönen för sättarlärlingar
i första och andra läroåren sänktes från 8 resp. 10 kr. till 6
resp. 8 kr. pr vecka. Den 20 september undertecknades
överenskommelse härom av organisationsstyrelserna och fastställdes
giltighetstiden, såsom förut nämnts, från 1 oktober 1900.
Så hade man då äntligen nått en av båda parternas
organisationer godkänd lösning på denna segslitna fråga. Visserligen
hade fyra år förflutit sedan det av typografernas kommitterade
först framlagda förslaget kom till världen, men så hade också
under tiden frågan mognat och den tariff, som nu blivit
antagen, var, både med hänsyn till de fastställda lönesatserna som
ock därigenom, att densamma omfattade jämväl iläggare- och
digelprässtryckaregrupperna, avgjort bättre än det ursprungliga
förslaget och det resultat, som sålunda nu uppnåtts, betydligt
gynsammare än vad man säkerligen den gången vågade
hoppas uppnå på mycket länge. Då man dessutom vet vilket
envist motstånd arbetsgivarna i gemen, och icke minst
utlandets boktryckare, rest mot kravet från arbetarorganisationernas
sida att utöva något inflytande på lärlingarnas förhållanden,
måste det erkännas att Allm. Sv. Boktryckareföreningen, speciellt
dess ledning, härvidlag lade i dagen en synnerligen fördomsfri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
