Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄRLINOSTARIFFEN
431
införas; ty det kunde ju rimligtvis icke begäras att
förbundsstyrelsen skulle vara pliktig att gå med på skiljedomstols
tillsättande på varenda plats i riket där den begärde att tariffen
skulle antagas. Det visade sig också efter hand att detta
lyckades ganska bra, så att när förbundsmötet på sommaren
1901 avhölls, kunde, med undantag för de övre
Norrlandsstäderna, lärlingstariffen sägas vara praktiskt taget genomförd
över hela landet.
Skiljedomstolens utslag i lärlingsfrågan i Göteborg blev
mindre gynsamt än man haft rätt att vänta sig, i det att allenast
5 °/o lokaltillägg tillerkändes lärlingarna för de två sista
läroåren. Göteborgsboktryckarna påstodo icke desto mindre att
genom tariffens införande ökningen i lärlingslönerna i
genomsnitt uppgingo till 50 °/o. Huru stor ekonomisk vinst för
lärlingarna i gemen tariffen medförde saknas närmare uppgifter
om, men i en hel del fall torde den varit ganska väsentlig.
Ett Stockholmstryckeri — visserligen ett av de största —
beräknade ökningen till 3,000 kr. pr år för dess vidkommande.
Önskan att förhjälpa lärlingarna och de övriga med dem
jämställda yrkesgrupperna till erhållandet av en dräglig lön låg
visserligen typografkåren varmt om hjärtat, men den
betydelsefullaste vinsten med lärlingstariffens genomförande ansågs dock
onekligen ligga i den begränsning och reglering av
lärlingsantalet, som därigenom åstadkoms. Huru välgrundad och
välbehövlig denna reform var, även med hänsyn till
lärlingsutbildningen inom yrket, framgår av sådana fakta, som att bl. a. på
ett tryckeri i en av Sverges större städer för tiden funnes
anställda 16 lärlingar med endast 1 utlärd, på ett annat tryckeri
17 lärlingar och 2 utlärda o. s. v. Kom så härtill ytterligare
att uppsägningar i ganska stor utsträckning ägt rum på en
del större tidningstryckerier, där sättmaskiner redan införts, och
att man allmänt befarade, att, genom sättmaskinernas allt
vidare tagande i användning, en omfattande arbetslöshet vore
att emotse, så förstår man att ledningen för förbundet fann
det vara en tvingande nödvändighet, att, även med risk att
därvid ställa hela boktryckarkåren i harnesk mot sig, söka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
