Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
FÖRBUNDETS TARIFFARBETE
andra i tabellen intagna uppgiften. Någon nämnvärd
förskjutning i proportionen mellan utlärda och lärlingar torde sedan
icke ha inträtt under tiden därifrån och intill slutet av 90-talet.
Enligt Sverges officiella statistik rörande fabriker och
hant-verkerier fanns i Stockholm år 1898 på 100 utlärda 34 lärlingar
mot 38 år 1883. Vid tidpunkten för den tredje uppgiften i
tabellen var lärlingstariffen överallt införd, fastän den nog icke
ännu hunnit göra sina verkningar gällande i någon nämnvärd
grad i landsorten. Beträffande åter den sista i tabellen införda
uppgiften, torde man kunna taga för givet, att inte endast
lärlingstariffen utan jämväl sättmaskinernas införande satt sin
bestämda prägel på lärlingsförhållandena och att den sålunda i
stort sett ger en tillförlitlig bild av proportionen mellan antalet
utlärda och lärlingar sådan den för närvarande gestaltar sig.
Då det i tariffen fastställda lärlingsregulativet emellertid icke
är absolut bindande, i det att större antal lärlingar, än detsamma
i normala tillfällen medgiver, får intagas, därest, vid behov av
arbetskraft, förbundets platsanskaffningsbyrå icke kan giva
anvisning på utlärd sådan, har man av del nedgående
lärlingsantalet ingen anledning att behöva frukta några ledsamma
komplikationer. Tariffen skapar endast en viss trygghet för att icke
flera ungdomar dragas in i yrket, än som därinom kunna
påräkna sin bärgning, vilket förhållande ur samhällelig synpunkt
ju må anses vara det mäst önskvärda.
DE FÖRSTA ENHETLIGA TARIFFERNA.
Den ovan behandlade tidsperioden av förbundets tariffarbete
kan i viss mån sägas ha nått sin avslutning i och med
lärlingstariffens genomförande. Densamma kännetecknas av den
därunder använda kampmetoden, att, i den mån avdelningarna på
de olika orterna eller i provinserna voro mogna därför, söka
lokalt ordna och fastställa löne- och arbetsvillkoren. Någon
samfälld eller ens fortlöpande aktion kunde det under sådana
omständigheter naturligtvis icke bli tal om. Sålunda begärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
