Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
FÖRBUNDETS TARIFFARBETE
och betalningsvillkoren för typograferna utöver hela landet,
fann sig glida hän mot allt större differenser i berörda avseende,
bl. a. på grund av skäl som här ovan blivit antydda. Ehuru
de för typografkåren under åren vunna fördelarna, särskilt i
ekonomiskt avseende, voro obestridliga och av alla erkända,
var nog därför Stockholmsavdelningens till 1901 års
förbundsmöte väckta motion, om dels upprättandet av förslag till för
hela landet lika lydande specialtariffer, och dels åläggande för
förbundsstyrelsen att tillse, det redan gällande såväl som nya
avtal icke måtte prolongeras eller fastställas att gälla längre än
till 1904 års slut, uttrycket för det behov av koncentrering i
tariffarbetet, som av alla, vilka närmare satt sig in i frågan,
erkändes vara en ofrånkomlig nödvändighet, därest det skulle
kunna bliva någon planmässighet i detsamma.
Förbundsstyrelsen gav sin anslutning till
Stockholmsavdelningens förslag, men ansåg att, då tiden inte gärna kunde
medgiva att mötet företoge till behandling hela tariffen punkt
för punkt, frågan borde hänskjutas till en av representanter
för de olika yrkesgrupperna från såväl Stockholm som
landsorten bestående, av mötet utsedd kommission, vilken skulle
äga rätt att med mötets makt och myndighet besluta i frågan.
1 enlighet härmed valdes 15 representanter med uppdrag att
upprätta förslag till enhetliga tariffer för samtliga specialiteter
inom yrket och vidare en delegation av trenne
förbundsstyrelsens medlemmar, vilka tillsammans med av
Boktryckareföreningen utsedda delegerade skulle utarbeta förslag till
lokaltilläggets storlek för de olika orterna.
Omedelbart efter mötet sammanträdde den tillsatta
tariffkommissionen för utarbetande av förslag till enhetliga tariffer.
Den tanke man ständigt gjort gällande, och vilken även kom
till uttryck i Stockholmsavdelningens ovannämnda motion, var
att minimilönerna och grundprisen skulle vara lika överallt och
att skillnaden i levnadskostnaderna mellan de olika orterna
skulle regleras genom det för varje plats fastställda
lokaltill-lägget. Nu hade man emellertid kommit dithän att skillnaden
i grundpriset för civilsättning — lägst 28 och högst 35 öre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
