Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. »Klassmärken»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
helt visst att få till följd att man ej som nu söker
dölja sin arbetsuppgift utan tvärtom betonar den sålunda,
att varje yrke, där en särskild dräkt är ändamålsenlig,
skapar sig en »arbetsuniform». Långt ifrån att nu
t. ex. bondflickan ser »fin» ut när hon i arbetet bär
utsliten stadsgrannlåt, verkar hon på ängen löjlig
bredvid en annan flicka, i sin bomullsklädning, en lika
ändamålsenlig som klädsam arbetsdräkt. Och långt ifrån
att våra arbetare se fina ut i sin arbetsdräkt, som ofta
är gamla dåliga »herrekläder», se de tarvliga ut jämförda
med den franske arbetaren i blå blus, han, som av en var
på kaféet blir behandlad som herre – så länge han själv
uppträder som en sådan!
Ett annat klassmärke är saknaden av förfinat
natursinne. Visserligen är det ej endast arbetare, men dock
företrädesvis dessa, som bevisa sina besök i naturen med
flottiga papper och sönderslagna buteljer, med kringströdda
skal och nedbrutna grenar, med skoj och skrål. Och så
länge pöbeln – inom över- och underklass – drar flaskorna
och larmet ut i naturen kunna inga socialistiska segrar
utjämna klasskillnaden mellan massan och det förfinade
fåtal, som i andakt och stillhet vill njuta naturen.
Här hemma i Sverge säges ofta att vårt folk skulle vara
råare än andra, i fråga om skadegörande i naturen och
misshandling av konstverk samt annat liknande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
