Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När folket slumrar ljuvt på sitt öra,
har husets tomte fullt upp att göra —
se, förrän ottesångsklockorna gå,
skall Pålle ryktad och glänsande stå.
Som en riktig herregårdshäst skall han skina
med länderna blanka och hovarna fina,
och beundran och avund han väcka skall,
när torparen håller vid kyrkogårdsvall.
Av harm skall han spricka, den rike Lars Petter,
snål som en fuling och ond som etter,
för sent, men bittert han ångrar då,
att julgröt han ej lät tomten få.
Se, tomten förr hos Lars Petter bodde,
och fet var mjölken, och kornet grodde,
men bonden var girig, slug och hård,
och tomten lämnade lada och gård.
Till stugan gick han i ödemarken,
där ofta i brödet bakades barken. —
Med tomten lyckan till torparen kom,
och nöden där byttes i välstånd om.
Och nu, medan tomten manen kammar,
och drivorna gnistra, och norrskenet flammar,
han gnolar i skägget en visa då,
och Kurre spinner, och Pålle hör på.
Tomten sjunger:
”I vadmalsblus och i luva röd
tomten larvar i skogen.
De onda skyr han som pest och död,
de goda bliver han trogen.
Dem binder han lyckans gyllene garn,
vid hemmets tröskel han vakar
och skyddar de goda människobarn
för sorgens och nödens drakar,
för sorgens och nödens drakar.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
