- Project Runeberg -  Svensk vers. Psalmer, sånger och visor /
93

(1935) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En skog, där våra barn få gå
och suga kraft en gång
och vila ut från mödor grå,
från bygdens bråk och tvång
och söka virke till sitt hus
och lyss till gröna kronors brus
och fria fåglars sång.

Så låt oss till vart naket fall
med frön och plantor gå,
att reslig gran och ståtlig tall
här åter växa må.
Med fulla händer låt oss strö
en härlig framtids friska frö
i våra höjder blå!

                        K. E. Forsslund.

90. Land och stad.



Hösten är inne, morgonluften blånar
så ren och sval kring berg och gyllne hagar.
På logen, i de lugna klara dagar,
i rask och säker takt min slaga dånar.

Agnarna dansa, dammet står i taket.
In genom dörrn en strimma höstsol faller,
dammkornen glittra grant som små kristaller,
och ljust blir dunkla, doftande gemaket.

Fall, slaga, fall, skilj korn från strån och agnar,
skilj gott från ont, sväng om, så dammet ryker! —
Tätt förbi logdörrn stora vägen stryker.
Där drar ett tåg av vandringsmän och vagnar.

Där drar ett tåg av män och kvinnor unga.
Och säg, vad är ert mål, vart gäller färden? —
Ut, ut i livet, ut i stora världen!
Och hattarna de svänga, högt de sjunga.

— Här allt är smått, här allt är tungsamt stilla.
Här släpa dagarna sig fram som sniglar,
här sugs vårt blod av vardagssläpets iglar,
vår bästa tid för intet vi förspilla.

Nej bort, nej ut — till liv, till stora städer!
Där får man riklig lön för måttlig möda.
Där får en dagkarl äta kungaföda,
och dräng och piga gå i herrskapskläder! —

Med fasta steg och ryggar trotsigt raka
i slagans raska takt förbi de skrida.
Mig tycks, jag hör ett barn inom mig kvida.
Jag hör ett rop: vänd om, å kom tillbaka!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svversdal/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free