Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om ej fritt du törs säga
åt någon hela din hug.
Tål intet
ont i världen,
men var glad åt allt gott!
Laster och dygder
de dödliges söner
blandade i bröstet bära;
ingen finnes så felfri,
att ej fläck han har,
ingen så usel, att till intet han duger
Det skiner sol över dal och fjäll.
Kung Hejmer öppnar sin harpa.
”Träd ut, liten Aslög, i fager kväll!
I svala källan två foten mjäll!
Här sova de vindar skarpa. >
Träd ut, träd ut, liten Aslög vän!
Låt tårarna mer ej strömma!
Till Norges fjällar vi kommit hän.
Kom, lyssna till harpan vid gubbens knän!
Här vilja vi sorgerna glömma.
Här vilja vi glömma nöd och kval
och mord och ramlande troner.
Här vilja vi minnas kung Sigurds sal
och din moders, Brynhildas, ättartal
vid lekande harpotoner.
Träd ut, träd ut, liten Aslög fin,
att löga i källan klara!
Göm tårarna som ett kosteligt vin!
Här kvittra svalor, här surra bin.
Här kunna vi trygga vara.
Här lurar ej mord, ej mörkt försåt
på dottern av Fafnesbane.
Här gästar freden pä ödslig stråt.
Träd ut, liten Aslög, och stäm din gråt,
medan ljusare tider vi ane!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
