- Project Runeberg -  Svensk vers. Psalmer, sånger och visor /
142

(1935) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

På Helgonabacken med sorgset mod
sankt Laurents stod
och såg åt middagens stjärna:
”Du skänkte mig ögon, du Fader och vän,
tag dem igen!
Du vet, att jag offrar dem gärna.

Hur blå är din himmel, din jord hur grön,
din sol hur skön!
Dock — icke med dig må jag tvista.
O, låt mig få se dem — min syn blir ej lång —
ännu en gång,
den käraste gången, den sista!

Se, Fader, till mig från din himmel ned,
den blinde led,
och styrk mig med ordet och anden!
Jag vill ej klaga på nattlig stig,
blott prisa dig
och längta till ljusare landen.”

Då hör han en sång, en sällsam en —
kom ej från gren,
kom icke ur skyn, men ur jorden.
Den brusar som stormen inunder ö,
som fjärran sjö —
men äntligt förnimmer han orden:

”Sov, liten Sölve, sov, sonen min!
Din fader Finn,
han sitter och murar därovan.
Sov, liten Gärda, skön dottern min!
Din fader Finn,
till kvällen kommer med gåvan.”

Till kyrkan sankt Laurents sig glad beger.
”Du Finn, kom ner,
Finn, Finn, kom ner ur det höga!
På tornet blott fattas en endaste sten,
den lägges sen,
men Gud har bevarat mitt öga.” —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svversdal/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free