Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och lever jag, tills jag blir stor och fyller femton år,
till samma svält, till samma kamp, till samma död jag går.
Där kulor vina tätast då,
där skall man finna mig också,
där vill ock jag försöka på
i mina fäders spår.
Försvunnen var en blodig dag,
det var på Lemos strand,
de slagnas sista andedrag
ren tystnat efter hand;
det mörknade kring land och hav,
och lugn var natten som en grav.
Vid brädden av den dunkla våg,
som skådat dagens strid,
en gammal krigare man såg,
en man från Höglands tid;
hans panna låg mot handen stödd,
hans kind var blek, hans barm förblödd.
Ej kom en vän, som kunde få
hans sista avskedsord,
ej var den jord han blödde på
en älskad fosterjord.
Hans hembygd Volgas bölja skar;
en hatad främling här han var.
Hans öga lyftes upp ibland,
fast slocknande och matt.
På samma slätt, på samma sand,
helt nära där han satt,
en halvt förstelnad yngling låg;
han såg på honom, när han såg.
När kulan ven, när striden brann,
när bådas blod rann varm,
med vredens eld de mött varann
och prövat svärd och arm.
Nu sökte ej den unge strid,
nu höll den gamle kämpen frid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
