- Project Runeberg -  Washington och dess Svenska Befolkning /
66

(1908) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke på långt när tillräckliga anstalter att tillgodogöra sig all
denna fiskrikedom. l)e enda fisksorter, som någorlunda
fullständigt tillvaratagas, äro hälleflundran (halibut) och laxen.
Hälleflundran anses i näringsvärde oöfverträffad af andra
saltvattensfiskar. Den fångas längs kusten af British Columbia
och Alaska och föres omedelbart till Seattle, Tacoma samt
Vancouver, B. C., hvarest deri lägges i is och skeppas direkt
till Koston och New York. Enligt konservativ beräkning
förtärdes under år 1906 i dessa två städer omkring 15 millioner
skålpund hälleflundra, som ditskeppats från Stilla hafskusten.
Äfven torsk härifrån har de senare åren allt mer och mer
blifvit introducerad i fiskhandeln i de östra storstäderna.
Torskfisket bedrifves på Stilla hafskusten under långt gynsammare
förmåner än i Atlantiska hafvet. Inemot 4 millioner stycken
torsk fångas nu hvarje år vid Alaska och föras till hamnarne. i
W ashington och British Columbia.

Sillfisket är så godt som alldeles outveckladt och kommer
troligen att så förbli, tills någon i fiskkonservering
hemmastadd man från östern tager hand om saken. E11 person vid
namn Hammond slog sig för en del år tillbaka ned i Port
Ma-dison. Wasli., och försökte göra en affär af alt tillverka
sillolja. men misslyckades dels på grund af otillräckligt
drifkapi-tal, dels emedan ban ej kunde finna afsättning för qvarlefvorna
at sillen, sedan oljan var utpressad.

Ingen fisk är mer välsmakande än den nors-art, som under
namnet smelt är känd i Washington. Denna fisk vistas helst
i mycket kallt vatten, såsom t. ex. Cowlitz-flodeu, hvars vatten
till stor del kommer från snöfjället Rainier. Sitt egentliga
hem har norsen i Alaska och når der sin största fullkomlighet.
På sina årliga färder söderut inträffar ban i Cowlitz-floden
vanligen i januari eller februari och stryker fram längs
stranden i sådan mängd, att många dagar förgå, utan att man kan
varsna det minsta lilla afbrott i det oafbrutet framsimmande,
täta stimmet. Farmare hafva upp fisk i massvis och salta in
den i tunnor. Norsen är i förhållande till vigt och storlek den
oljehaltigaste af alla fiskar och begagnas af infödingarne i
nor|lén ej blott till föda, utan äfven till lyse, i det de torka honom
om sommaren, när han är fetast, och sedan om
vinterqvällar-ne hänga fiskarne en i sender vid en ståltråd i taket och
antända (len. En fisk påstås brinna i ungefär 25 minuter.
Häraf har han också fått namnet ljusfisk.

Laxen är dock den förnämsta af de fiskarter, som fångas i
Washington. Det gifves flera varieteter af denna fisk. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:35:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svwashingt/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free