Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 557 —
jernvägen genom Soulton City. och 1893 begaf ban sig till
guklgrufvorna i .Monte Christo samt sprängde en 500 fots
tunnel ät grufbolaget. For på våren 1895 till Alaska och
öfvertog, efter någon tirls sysslande med grufarbete,
föreståndareskapet för en jern- och möbelhandel. Reste på våren 1896
som disponent för Nelson & .Tager Co. till Sum Dum, en ny
grafplats. Byggde det största huset på den platsen samt
skötte en groceryaffär för det nämda bolaget till hösten 1897,
då han reste till Dvea och tog plats i en möbelhandel.
Under vintern var det en liflig plats med öfver 10,000 invånare.
Men på våren 1898 började folket flytta derifrån öfver
Chil-coot-passet, och inom 5 månader var Dyea en nästan
öfvergifven stad, der indianerna togo husen i besittning. De få
hvita, som funnos qvar, flyttade på hösten, lockade af
rykten om nya guldfynd. På senhösten bröt S. också upp med
sitt lager, vägande omkring 20 tons och mestadels bestående
af spisar och andra jernvaror. Det tog nästan bela vintern
för tvä man och tre hästar att komma till Lake Bennett. Der
byggde L. en pråm för den långa sjöresan till Dawson. Den
14 juli 1899 lemnade lian Bennett med 24 tons jernvaror och
möbler 111. 111. och 6 tons proviant samt åtföljd af sin familj,
som utgjordes af hustru, en 8-årig dotter och en 6-årig son,
samt af tre karlar. Sällskapet färdades genom Bennett-,
Ta-gish-, Mud- och La Barge-sjöarne samt de sammanbindande
floderna och anlände efter en ofta farlig och alltid fängslande
och intressant resa till Dawson, 13 dagar efter affärden från
Bennett. S. stannade i Dawson ett år, idkande jern- och
möbelhandel. for på våren 1900 till Nonie och gräfde guld på
stranden. hvilket då var ett ganska lönande företag, samt återkom
på hösten till Seattle. Här sysslade ban med snickeri och
husbygge till våren 1904, då ban åter for till Alaska och slog
sig på gruf- och byggnadsarbete i Candle, den nordligaste
guldgrufveplatsen i Alaska, belägen 200 mil norr om Nonie.
På hösten 1905 flyttade S. tillbaka till Seattle och återupptog
sin byggnadsverksamhet. Gift sedan 1890 med Martha
Erickson från Åhs, jemtland, och har en son och en dotter.
Sundberg, W. P., farmare — Puyallup — född i Vermland,
Sverige, den 20 aug. 1854. Var på 1870-talet förman vid
Vox-ne bolag i Ljusne, Dalarne, och reste i nov. 1879 till Amerika.
Började på julafton arbeta i ett sågverk beläget mellan
Ne-gaunee och Escanaba, Micli. Arbetade sedan i skogsläger
och på malmdockan i Escanaba någon tid, hvarefter ban köpte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
