- Project Runeberg -  Then Swänska Argus / Första Delen 1732-1733 /
10:5

(1732-1734) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o X - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Madame Lönde-Räkning, som är en arg Kopplerska, will som offtast i tussmörkret smyga sig til henne och sätta mod i detta Trollet. Derföre frågade jag honom af hiertans grund, hwarföre han icke skillier sig wid henne och alt hennes Pack? Men han kunde icke swara utan med suckar. Woro det så wäl, sade han, at jag kunde bli qwitt henne, då skulle jag bli likså modig och hurtig, som en Fröken mitt i dantzen, jag skulle få unga Ben och jag skulle kunna bära mig så käckt med egna kraffter, som en prålande Cavailler bär sin förtienst med andras; Men jag lärer wara förtrollad. Hon är häxad på mig och det will mera til at skillia oss åt, än Ord och bewis. Jag tyckte Gubben talade sällsamt och mente at han blifwit lik några gamle Män, som äro Barn på nytt; Men kan hända det så är som han sade. Kan skie, sade jag til mig sielf, käre Argus, at tina Papper skulle giöra så mycket til denna Skillsmässan, som Skiägget giör til en Mans wyrdighet, derföre behöfwes wäl en starckare Hand dertil.

Rätt som wi suto, wille den swäfwande Frun ut och Gubben måste föllia med. Han wille at hon skulle gå med honom til footz, men hon utan til at swara, och så bekymrad, som hon hade hafft Rikzens wårdande Ährender i hufwudet, kastade sig i en stolt Wagn, som war omgifwen med en hop näswisa Laquajer och beprydd med en skräckelig Kutsk, som hade Päls och stora Moustacher. Hästarne hade Biörn-Harnesk och hela Equipagen war hotande och glindrande. Gubben lunkade efter. Få se huru denna Ståten tager lag med tiden, sade han: Kom wädz at wår naturliga Son Armod lyffter tig en gång ur Wagnen, när han blir stor. Glad blef jag, at jag slapp denna Visiten.

Hittils, min Läsare har jag intet annat giordt än skiämtat. Nu will jag tala alwarsamt: Jag har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:35:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swargus/1/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free