Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o XIV - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
at Folket, sedan den första rädslan war öfwer
stånden, samkades omkring dem så tiockt, som om en Ambassadeur kommit från rika Arabien, i mening at få weta nytt. Curiositeten war redan då ibland Folket. Somlige wille dra Känsel på dem, men wiste intet hwar de skulle taga dem igen. Desse twenne Markatt-Ansikten hade Korgar på Armarne liksom Månglerskor och satte sig ned midt i Folkhopen, hwarest de begynte prata så smickersött om det de hade i Korgarne, at den wältaligaste Krämare skulle ha swårt före, at så lyckeligen rosa sitt Kram: Kommer hit, sade de, alla dödelige och köper utan Penningar åtskillige ting. Man war enfaldig på den Tiden och trodde alt det man hörde. Tro mig, det skulle intet gå an i wåra dagar.
Den ena öpnade sin Korg, men ack, hwad war deruti? Der woro små spökelser, nästan lika Kräfwetor, ty de kröpo bakut, men et par gamla Män, som märkte oråd, sade det wara Skorpioner. Hwad kallas dessa Diuren, frågade man? Hon swarade; de heta Præjudicier, de ha en öfwermåtton läcker smak och den Wärkan, at de ställa Hiärnan til rätta. Strax stormade man til, och ju mera man böd til at tömma Korgen, ju fullare blef han, så at hwar Munn i Staden fick smaka sin Præjudice, ja innan en Månads tid war knapt någon käfft i Riket, som icke tuggat 100 af desse Diuren, ty den ena delte til den andra, de smakade wäl och man fann strax på det grepet at äta dem rå med spen-warm Miölck. Man klappade sig på Buken sen man ätit, liksom et helt Säterie slunckit ned och man blifwit några Tunnor Guld kostbarare, man tog hwarannan i hand med et grötmyndigt Wälbekomme och man hölt den för en Narr, som intet ätit denna Raritæten. Dock, hwad hände? Man fick derefter en faselig Appetit, så at nästan ingen blef mätt eller otorstig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
