Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o XXIX - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
temmeligen förmätne inbillningar k. Argus. En så dyr Person
lärer bry sig om dina visiter? Ja wist, min Häcklare
du menar wäl, at jag altid i Förmaken sitter på
under-Stolen uti en ring af små Betienter och Drängar, som
gapa åt mig? Neij, jag går wäl ock in til förnämt Folk.
Men hwart löper jag nu? Jag skulle ju omtala, at jag
blifwit kär? Hos denna utwalda Frun och wid hennes
Natt-Duk, satt nu det Fruentimret, hwars Skiönhet
segrade öfwer mitt Hiärta: Intet är jag af de Karlar,
som bli kära i hwar slöya, i hwar Sac, Battenœil eller
Natt-Tyg; men jag tilstår, at jag blef nästan halfdöd
wid dennas åskådande. Jag har ont för til at
beskrifwa hennes Deijelighet: (blif intet Jalouse, min
Läsarinna) Hennes Ögon spelade intet flyktigt omkring på
all kättia, efter det nu brukeliga sättet; men de hade en
oskyldig Glans, som gaf klart tilkänna, at hennes
inwärtes Prydnad war långt härligare. En Hy af en
underbar hwithet och Lif-Färga, et anseende, som
endast syntes födt til at gifwa Sceptrer och Cronor sin
fägring, en Dräkt, som med sin Enfaldighet, Snygghet,
och behagelighet trotzade alla wåra Galanterier &c.
Woro ju Prydnader, som kunde binda et menlöst sinne?
Jag föll nid för hennes fötter: Gudinna, sade jag (ty
för annat kan man Ehr intet ansee) tillåt mig betyga
Ehr min odödeliga wördnad: Jag har sedt Ehr hos wår
nådiga Drottning och på några andra ställen, men i
öfrigt så sällan, at jag skattar wår tidz Manfolk för
olyckelige, som intet öfwer alt få bli kära i Ehr
skiönhet: I Ehrt ställe älska de nu många falska
Afmålningar af Ehr Skapnad, som intet mer likna sitt höga
original, än en hop K. Carl den XII. Portraiter. Jag
märker, sade hon, at du är Argus, men du bedrar dig, om du
menar mig af alla wara så tilbeden, som af tig: Det är
i fruktan, at bli hållen för en blygd och en obelefwenhet,
som jag så sällan synes. Den som ser Ehr, sade jag, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
