Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o XXXII - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Derpå blef jag ett Fruentimmer, som intet heller kunde
trifwas utan Visiter och lag: Jag talade intet mycket
förnufftigt, så framt icke om Granlåt med mina likar,
men jag öfwade så mycket mer mitt Ansickte i Miner, mina
Axlar, Hals och Lif i rätt ställning, mina Fötter och
Knän i behagelig gång och nigande, min Solfiäder i
hurtiga Exercicer &c. Artigheter, som woro artige nog, om
de icke i omgängen wägde up emot Förnufft. Utom
Visiters gifwande och emottagande war jag som en hungrig
och torstig Åsna, utan Foder och Watn. (Visiter, min
Läsare, lämnar jag i sitt wärde, men at deraf giöra, som nu
i allmänna omgenget skier, en Ceremonialisk wahna,
uttrötta sig halfwa dagen med mångfaldiga humeurers
förnöijande, wara för många ledsam, tala Kloka och
Tokar i Lag, giöra en långwäga resa innom 1/10 mil &c.
Det är en Plåga för et fritt och Förnuftigt Sinne.) Så
länge jag war et sådant Fruentimmer, dömde jag allas
wärde effter Putzningen och Kläderne. Samma
omdöme hysa äfwen många Manfolck: En granlaga punct
i omgenges läran! Ehuru det är med wårt Opförande,
min Läsare, så måste wi för alting intet glömma wår
Ähra qwar i wår kläd-Cammar, när wi gå i Sällskap,
så framt wår tid intet ändrar sin Dårskap. Det
pröfwade jag sedan, ty då jag gick Klädd som en Herre af
10000 R:dalers inkomst, (fast jag i den personens
tilstånd, som jag war, knapt hade 200,) flög man mig
öfwer alt i Famn och smickrade mig på alt wis: de stora
talade med mig, Fruentimmer ropade mig til sig,
Waktmästare och Drengar bugade för mig ned til
jorden, och ingen Gardes-Wakt war så grym, som icke
tog Gewäret sielfmant undan wid min ingång; men då
jag sedan antog Gestalt af en Ährlig Karl, som wäl war
snygg, men ringa Klädd, och med slätt intet annat
Prydd, än Dygd och Förtienst, så hade jag många
Wänner då ingen såg oss; Men mötte jag mina
bekanta i stort föllie, så wände de bort ansikten, af fruktan at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
