Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o XLI - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
haft mindre beswär och mera almänt behag? Jo,
aldrig hade jag då fått höra så många bannor af de
underkloka Hufwuden, och intet dråpeligt begrep hade då
med en wyrdig röst kallat mig lappri. Ja, tänk man
på: Jag går blott för wjshetens wärkställighet skull och
drar öfwer mig så många förfärliga Fiender, liksom
wjsheten förtiente så mycken möda: Den ena knyter
Näfwen emot mig til Rikz-Dagen, den andra wil
tilstoppa Munnen på mig, som Påfwen på en Catholisk
Clerk, den tredie wil nu på stunden ha mig i det tysta
Riket, och alt sådant kunde jag wara förutan.
Sannerligen, det är bäst at wara slugare. Hör på, min
Läsare, huru jag fått helt annat begrep om saken.
Wår Tid syntes mig förkort sedan i en så
skimrande prydnad, at alla andra Tider syntes mig emot
henne som Landz-Flickor mot de swäfwande
Stadz-Mademoisellerne. Alla de bragder, som hon kallar
Dygder, stodo omkring henne i präktige Dräkter, färgade
Ansikten och lekande Later. När hon såg mig, gick
jag och grundade på det Arket, som i dag borde see
dagsliuset, och moralen hölt på at giöra något
alwarsamma rynkor i min Panna. Hon frågade mig, hwi jag
såg så bekymrad ut. Jag swarade, min omsorg wara,
at påminna mig och andra om dygds, wjshets och
skickelighets wärkställighet. Narri sade hon, det woro en
fanners möda, at bry sig om dess wärkställighet. Är
icke nog, at man deraf har anseendet? Den konsten wet
nu mästadelen af mina Barn. Neij, min Son, war
aldrig en sådan Tok. Folk skulle lee åt dig och taga dig
för ett Wåp, om du intet wiste at ynga up en Käring,
utpråla en ruten Hus-Knut, giöma en Narr under en
Siden-Klädning, döllia en Blemma under en wacker
Mouche och infatta Flintor i Guldringar. Rasande
käckt Grep, sade jag, det måste jag lära och fråga Ehr,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
