Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o XLIV - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gå med de höga Klackarne, de stora Solfiädrarne &c. så
at, med Gudarnas hielp, wårt Syllaniske Parti skall
ändå segra. Hör hit, Granne, sade en Handtwärkare
til en annan, af hwad tro ästu? Bekänner du Sylla
eller Marius? Jag håller med Sylla. Hin wet håcke jag
ska ta, sad den andra: Jag tror, jag giör som du: Jag
blir wed Sillan: Den äter jag hälst, å sen en Kanna
Öhl på. Dä masar Skiälmen inwärtes. Men Maria
lider jag icke för min döö: Hon ä skamfull mot Bror
min, westu, å tuktarn som en Unge. Men kom wäss.
Ja, jag säijer inte mer. Jo lit man du på mig. Jag
är af samma tro, som du, å den dör jag i.
Alla de Narrar och blinningar, Min Läsare,
som af Partier och inrikes missförstånd få sitt lopp, äro
ändå minst at frukta; Men betänk allenast, at intet
Rike är under Solen, som icke deraf blifwit fördärfwat;
Ty i Narrarnas stormande kunna de illsluga mycket
uträtta. Under allmänna skiliaktigheter ha ju in- och
utländske Fiender på Riks-Kroppen öpne hugg? Derföre
underblåsas de ock gerna af falska Wänner. Nu medan
tid är, I Swänska Män, och wi Gudi lof, af sådant
icke äro särdeles oroade, så låten Ehr fritalande Argus
gifwa Ehr derföre en leda, och påminna Ehr Ädelheten
af ett Inbördes förtroende. Nu kunnen I tåla mig;
Men giorde jag det i en tid, då Sinnen mot hwarannan
woro uphitzade, så fördömdes hela Argus utan
ransakning, och knapt fingo han den rätten, som mången
Skiälm, at taga Advocat för sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
