- Project Runeberg -  Then Swänska Argus / Första Delen 1732-1733 /
50:3

(1732-1734) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o L - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

många bland de yppersta icke engång weta sin
Christendom, mindre något förnufts bruk; Men den andra war
drucken af en Dårskap, som är nyare i Swerige: Hon
war qwick af Naturen; Men hon wille wisa sitt Wett
i de mål, som woro så högt öfwer hennes Begrep, som
den Kungeliga Cronan öfwer en Tafts-Hufwa, och
derföre giorde hennes wältalighet sådane Kullbyttor, at om
hon intet yrat i sin Fiållighet, så hade hon fått Missfall:
Wår Håfman hade så när swemlat på hennes wägnar:
Hon agerade Ambassadrice: Hon förde ordet och
dömde om närwarande Conjuncturer, så at ingen Minister
hade warit så kallsinnig, at han ju tagit sina goda
swettbad, om han henne hört. Jag kan förlåta ett
Fruentimmer, at det talar i tid och i otid, blott at det blir
innom skrankorna af sin bur; Men denna
commenderade Fransöska Armeen med en Solfiäder, och giorde en
Ragout på sin Talrik af hela Tyska Riks-Kroppen. Den
Dumma mente, at alla hennes ord woro präntade med
Guld-Stafwar och hölt henne för en Staats-Gudinna,
den Fiålliga höll deremot den Dumma för en Koo; Men
wår Håfman höll dem begge för Wåpor. (Det giör
ock jag.) Wände han sig til wänster, så giorde det
dumma Urwärket honom medömkan, ock wände han sig til
höger, så giorde Fiållan honom blygsel: Han böd til
det mästa han kunde, när hon gaf sig på diupet i
Stats-saker, at föra henne til Landz, utan til at wäta sig, ty
han wille icke heller, at hon skulle blotta sig för hela
Laget; Men det war fåfängt; Alla sågo at hon war en
Fiålla, undantagandes hon sielf.

Hwad godt hade nu begge desse Fruentimmer af
sin Deijelighet, sin kropps förande och af sina präktiga
Kläder, som liknade Rägnbogan, när de röijde sig
wara utan Wett? Det finner jag intet. Herr
Ehrenmenuet, som lärer wara wand wid älskogs-lappar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:35:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swargus/1/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free