Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
granitberg, barrskog och myror, somfordrat ihärdigt ar-
bete· attv odlas. Det är genom detta arbete Odalbonden
wunnit sin rätt till jorden. Det är plogens eröfring.
Då upplysningen sedermera blifwit genom pressen och
- tidningarne spridd ned i de lägsta klasserne, har här som
i det öfriga Europa uppstått ett bildadt medelstånd, som
besitter massan af odling och förmögenhet, och till hwilket
makten alltså är hemfallen. Detta är den werkliga adeln
i wåra dagar. Erkännande denna sanning, har det dock wißt
icke i wårt land fattats korporationer, som sökt grunda sitt
wälde på okunnighet hos massorna «), och Swerige har
nog pröfwat både folkwälde, herrawälde och konungawälde.
Med Franska revolutionen inträdde en wändpunkt i
historien. Europas politik förändrades; konungarnes krig
mot hwarandra upphörde och deras krig mot folken bör-
jade; folksuvreänitetsideen waknade; hwarje år af seklet
påskyndade revolutionens werk och ledde dit på alla wä-
gar. Den gick till sitt mål trots både anarkien och despo-
tismen; kärleken till en furste och hatet till en minister
äro endast ömkligheter i folkens historia, ty det är folket
som bildar och ombildar seder och läror, under det sty-
relserna endast bilda och ombilda lagar och institutioner.
Man skall ej längre förmå undertrycka demokratien isam-
hällena, ty denna omätliga rörelse gäser öfwerallt och ge-
nomtränger allestädes i nationernas sköte, uppmanande
utan uppehåll alla menniskor, alla klasser att tänka, önska,
fordra, handla och utweckla sig åt alla håll. Sådant kan
ej qwäfwas, ty det är ett faktum som man måste antaga
antingen man will eller ej "). När en reform är nödig
V) Dü wi framlägga en historia af närwarande syftning, weta wi
ganska wål att många skola ogilla dessa ide»cr,mcnwiäro öfwer-
tygade att de förr eller senare skola göra sig gällande, ty histo-
rien är ej en tjenstepiga ät konungar och adel. Hwadwore wäl
dessa utan allmogens armar och penningar? Huru ofta hafwa
ej dessa blifwit inißbrukade? Ofta är ej historien annat än en
beskrifning om huru penningar utsugas genom skatter-, för att
dermed löna soldater och kriga.
") Guizot De la Democralio en France-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
