Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Hurus stor makt och isisnflytelse bönderna eller menig-
heten under- fina lagmän fordom- hade i det allmänna,
kan- slütas af idet tal lagman Thorgnyshöll till konungen
på tinget i Upsala och hwarom Sturlesson berättar som
följer: J- Swea wälde har hwarje landskap sin lag och
lagman "). Lagmannen är den förnämste bland bönder-
nasoch swarar för alla då- Konung, Jarl eller Biskop
hälla ting med folket. Under oenigheten med Rorrige
kommo sändebud till Upsala att söka fred med konung
Olof Skötkonung Folket war för freden, men kon-ungen
emot. Dä reftesig Thorgny under folkets wapenbrak och
höll ett tal, som slutade smed att «wi bönder wiljaatt du
konung Olof gör frid med Norriges konung-och gifwer
honom din dotter Ingegerd till äkta. Will du återwinna
de riken i öfter, som dina fränder och föräldrar der egt-,
fä wilja wi alla följa dig dertill. Men will du ej akta
pä wårt tal sä skola wi öfwerfalla dig och dräpa dig, och
tåla ej olag eller ofrid utaf dig.« Bönderna gäfwo sitt
bifall tillkänna med gny och« wapenbrak och konungen
samtyckte, med tillägg att det alltid warit swenska konun-
gars sed att de låtit bönderna råda med fig. Ocksä är
swenska folkets rätt att deltaga i lagstiftning och beskatt-
ning lika gammal som· deß historia.
Detta är det somwi kalla folksuveränitet, och som wära
höga herrar så gerna kallar llhäckträckarnas regemente,« men
detta menighetens och allmogens bewakande affina rättighe-
ter blef snart mer och mer afglömdt genom antagande af ut-
ländska seder och tänkesätt, hwarigenom öfwerheten mer och
mer undandrogs allmogens samräd och biträde, och lag-
männens anseende mer och mer föll. Denna tiden fanns
Il·) Dcn tidens lagmän swara mot nutidens landshöfdingar, men
egdc långt större betydelse Dct förra mar cn demokratisk, det
sednare är en byråkratisk institution. Bädas förbindelse att föra
folkets talan inför konungen, och konungens talan inför folket,
har cj sällan blifwit bäde uraktlüten och c11ißbrukad."
.·-»-s,-s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
