Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
staf Adolphs krig i Tyskland för frihet och upplysning-
Det blef i stället högfärd och fattigdom hemma.
Gud tröste oß om wår frihet och upplysning ej
skulle bero på annat än hjeltar och krig «). Att göra
Swenskarne till herrar öfwer Ostersjöstränderna, war att
bilda en stat, liknande en nöt utan kärna. Huru stor
nöden war bland det förut wälmäende folket under och
efter denna lysande period, kan dömas deraf att år 1635
skref förmyndare-regeringen till rikskansleren att fattigdo-
men war så stor att allmogen hwarken i år eller i fjol
kunnat göra sina utskylder, obetydligt penningar finnas i
riket och med möda kunde fås lån på pantegods, också
utgafs den 28 Februari 1642 den första fattigwårdsför-
ordning i Swerige· Till landshöfdingarna stref samma
regering att som de sjelfwa weta huru swårt det är att
komma tillrätta med allmogen på riksdagar, emedan de
wälja sådana som äro framtaliga, sci anmodades landshöf-
dingarne att hemligen arbeta på att få sådane walda som
äro wäl affektionerade. Sedermera Ivaldes riksdagsmän-
nen af kronofogdarne, som togo dem som gingo för bästa
priset. Sedan detta 1672 blifwit förbjudit, waldes de af
häradshöfdingen och nämnden och slutligen förordnades
1680 att allmogen sjelf skulle wälja efter eget behag M).
Pci 1642 års riksdag började bönderna högt att klaga
att regeringen bortsålde för mycket gods undan kronan,
hwarföre ritskansleren gas deras deputerade en hård skrapa
och yttrade i wredesmod, att han skulle låta dem förnim-
ma att adelsmän fanns i landet. Det war under denna
ärorika tid ej omanligt att medlemmar af det fria bonde-
ståndet intogos mot sin wilja på riddarhuset för att er-
Ble) La tam-chi- cle la civilisation ct- cie Tham-mins n"a pns etc- hissc-
a la merci dos eaprices de qnclqucssui1s, meme qnand ces qwi-
ques-uns semblent les Pius derigeantes. Rcvue clcs deux mondes
184li. T. 1, p. 687.
M) Stjernu1an, Riksdagars och Mökens Beslui·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
