Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.1
46
dag förekommit nemligen år 1627.S« De öfrige stånden bi-
föllo ej och Erkebiskopen hittade på att man kan säga
bönderna att största delen som i sekreta utskottet förekom-
mer är på främmande språk som de ej förstå. Bönderna
hade ej annat att göra än reservera sig och behandlades
ofta med öfwermod. Då de gjorde fwårighet att åtaga
sig esn i- fråga warande krigsgärd sörestäldelandtmarstalken
dem i sekreta-utskottet och med allwarsammatermer huru
oskäliga- de sworo att de wille undandraga sig en afgift som de-
andra stånden påtagit sig, hwilket torde werka få mycket att-
bönderna sällan eller aldrig skulle blifwa kallade till riks–
dagen och öfwer dylika ärender hörda. Då böndernas
deputation gått, frågade landtmarskalken sekreta utskottet
om han ej gjorde rätt att han talade strängt med bön-
derna efter de så mycket styfwas? Utskottet jakade och
bönderna gåfwo med sig samt bewiljade krigsgärden. De
woro ej nu så utestängda från ärenderna som året förut,
utan deltogo i några af utskotten. J fråga om besittning
af frälsejord wille ofrälse ej afstå från en rätt font stödde
sig på kongliga förordningar och i laglig form blifwit
stadfästad. Wid· denna riksdag yttrade sig redan bonde-
ståndet motspadliga privilegierna och för utwidgandet af
."konungamakten. Detta wäckte sådan oro att riksdagen
helt twärt afslutades och böndernas talman som war
oblyg yttrade i sekreta utskottet: «kära grefwe och landt-
marskalk med de öfrige herrarl J talen så mycket om su-
weränitetens afskaffande, och sätten så högt straff på den
som söker densamma införa; men jag fruktar nu är så
wida kommet, att somliga stånd wilja bringa sig till stör-
re suweränitet än någon af wåra förra konungar ägt."
De tider nalkades då bondeståndet åter skulle få begrepp
om sin betydelse, och en skattejemkning war nu redan i
fråga. Twänne riksdagar hade slutat med uppenbar osäm-
ja och bondeståndet hyste åtminstone ingen synnerlig för-
kärlek för det nya styrelsefättet. Konungamakten wän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
