Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
ochsspiitt fölkrnängden sotsn år 1810 njar 2;377,851 hade
Isäko tet-air stigit till 3;138,887· eller lika mycket somi
Can XISZ tid· då Swerige hade Finland, Ingermanland-,
Estlåitd; Ltffland; Pommern m. mg »
· ""··-IBorgerskapet t wårt land skiljer sig ej så mycket från
densspjordbrnkande klassen, och wåra småstäder äro ej annat
ätt jokdbrnksidkande byars hwaremot också allmogen fler-
stådis sysselsatt sig med landthandel till trots för stråkin-
rättningcirnå, och med hwarjehanda handarbeten till trots
för bönhasejakterna, som nekade menniskan sin naturliga
rättighet att fritt så föda sig med sina händers arbete.
Häri har också Preussen wisat oß huru det går an att
upphäfwa sådana orättwisa privilegier. Bergsbruket, som·
isynnerhet wartt ingripande i allmogens rättigheter och
1809 slog under sig rekognitions-skogarne, har äswen nöd-
gats gifwa med sig för tidens och mensklighetens fordrin-
gar. J sådesprovinserna hafwa redan många säterier och
frälsegods kommit i böndernas händer, men i Christian-
stads län t. ex. funnos ännu år 1832 endast 8,526 sjelf-
egsande jordbrukare, men. 3,087 arrendatorer och 10,451
törs-ara Skåne är också en provins med heltegna för-
hållanden; ochsom först i sednare tider blifwit med Swerige
införlifwadt. J det öfre Swerige är det konnngamakt
och folkmakt som hufwudsakligen gifwit historien sin karak-.
ter, i "Skåne är det adelswälde, och allt hwilar der på
gammal feodalistisk grund. J Upland, Westergötland och
Ostergötlaiid spårar man dock ännu att folket legat nnder
adeln. J Dalarne, Wermland och Norrland igenkänner
man det fria folk, som aldrig wetat af någon aristokrati.
Under ·1’771 års riksdag fordrade bönderna nästan
uteslntände rätt till krono- och skattejorden, ett motstycke
till· adelns rätt att besitta frälsejorden.
Wid 1789 års riksdag hade privilegiilusten blifwtt så
stark att räfwen bondeståndet sökte privilegier, och de an-
dra stånden wisade sig ej obenägna. Det war konseqvent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
