Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emedan han så länge vistats i hufvudstaden och
nejden däromkring; i alla fall kände han det, när han
återvände till Stenbacka, som om han kommit till
ett annat land och andats en friare luft. Hans
sinne hade formligen lidit af hvad han sett.
Fosterföräldrarnas vänlighet, barndomstraktens skönhet,
det småningom återställda goda förhållandet med
Hjalmar — ingenting kunde motverka det obehag
han erfor och de dystra framtidstankar som väcktes
inom honom. När han låg på nattåget och
för-gäfves sökte få sömn, föreföll det honom som
skulle denna invasion draga efter honom i tågets
spår, lika hastigt som det, och vid hvarje uppehåll
breda ut sig som en öfversvämmande flod åt alla
håll. Nej, ännu hade den icke hunnit så långt,
men en dag skulle nog komma, då den sakta och
säkert sträckte breda tungor åt väster.... Och
Daniel förstod att det måste göras ett stort arbete
för att i tid dämma flodens verkningar, ett arbete,
som därborta i östra Finland hade försummats, och
han förstod bättre än förr att ju djupare hvar och
en inom sin omgifning kunde sänka bildningens frön
desto kraftigare skulle motståndet blifva. Med
nyvaknad sympati betraktade han hädanefter
kommunalrådets och de med honom likatänkandes sträfvanden
i den svenskspråkiga bygd där han nu vistades,
ja, han erbjöd sig själf att hålla föredrag och gå
omkring och undervisa och öfverhufvud vara med
där det behöfdes hjälp. Men hvar gång han gjorde
det, hägrade för honom en stor, framtida
verksamhet på det språk som var hans, för att sprida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
