Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med ett skämtsamt: damm keinefeindschaft!
Ingeborg tog hastigt afsked, önskade lycklig resa och
gick, utan att följa herrarna ut i salongen, från
matsalen in till smågossarna, som tidigare dragit
sig tillbaka i sitt rum.
Daniel och Kurre vandrade långsamt framåt
längs kajen, där en kylig höstvind rasslande drog
genom lindarnas torra blad och mörkret föll öfver
hamnen. Daniel tog upp samtalet om Hjalmar
och sökte försvara honom; Kurre fasthöll vid att
han bedömt Hjalmar rätt, men han resonnerade
dock nu helt annorlunda än därinne. Daniel hade
ofta märkt att Kurre kunde vara förståndig ocK
allvarlig när man tog honom på det sättet. Han
tyckte i det hela mycket om honom, ty med allt
sitt lättsinne och sin krassa syn på tingen var han
icke blott begåfvad, men också en i grund och
botten bra pojke.
Utan att komma öfverens om något mål,
fortsatte de sin väg öfver salutorget, längs södra
hamnen, där »Storfursten», med hvilken Daniel om
lördag skulle resa, låg och lastade vid skenet af
elektriska lampor, och upp på Ulrikasborgsbärgen.
Där stannade de och sågo sig omkring.
Till vänster om dem, i norr, låg staden
med-sina rader af gaslyktor, som drogo sig i vinkel
längs kajerna, speglande långa darrande lågor i
vattnet, och därifrån förgrenade sig åt alla håll,
väckande föreställningen om ändlösa perspektiv af
gator. Den raka filen af stenhus vid hamnen och
salutorget tedde sig i dunklet helt ståtlig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
